För ett drygt år sedan skrev jag ett debattinlägg i Läkartidningen om bojkott av de stora internationella läkemedelsbolag som har kvar verksamhet i Ryssland [1]. Problemet är att många internationella bolag finns kvar i Ryssland, även om det är mer än 1 000 bolag som frivilligt dragit sig ut [2]. De bolag som är kvar bidrar med skattemedel och därmed till att kriget mot Ukraina kan finansieras. Bland dessa finns Astra Zeneca och Glaxo Smith Kline.

I dag ser vi exempel på både lyckade och mindre lyckade bojkotter mot bolag som fortsätter att verka i Ryssland. Ett lyckat exempel är hur uppmärksamheten kring Absolut Vodka ledde till att ägarbolaget Pernod Ricard inte återupptog sin verksamhet där [3]. De flesta aktioner har inte denna tydliga effekt. Frågan är om det går att göra något när det gäller förskrivning av läkemedel.

Jag har systematisk försökt påverka min egen och mina kollegors förskrivning. Ett exempel är Astra Zenecas försäljning av inhalatorn Turbuhaler. Turbuhaler är en storsäljare i Sverige, även om det ofta inte står på läkemedelskommittéernas rekommendationslistor då det är dyrare än likvärdiga preparat.

Vad ser vi då efter ett år av personlig förskrivningsbojkott på en medelstor vårdcentral i Kil?

Med hjälp av läkemedelsenheten i Region Värmland har jag fått ut data från ett halvår innan kriget bröt ut respektive de senaste 6 månaderna. Under november 2021 till april 2022 fick 295 unika patienter någon form av Turbuhaler förskriven, vilket motsvarar 57 procent av alla patienter som fick inhalationsläkemedel. Min bedömning är att det är en anmärkningsvärt hög andel för en beredningsform som inte rekommenderats på flera år, och det illustrerar trögheten i att ändra förskrivningsmönster på en vårdcentral.

Under november 2022 till april 2023 var det 237 unika patienter som förskrevs Turbuhaler, vilket motsvarar 47 procent av alla inom samma ATC-kod. En 10-procentig minskning kan tyckas som en måttlig effekt, men om alla förskrivare kunde beakta denna aspekt på förskrivningen skulle det påverka bolagens försäljning i Sverige rejält.

Påpekas bör att det inte finns någon medicinsk risk med just denna bojkott, då det finns flera likvärdiga alternativ att tillgå när det gäller inhalationsläkemedel.