Rapport: Brist på tid och rutiner påverkar sjukskrivningsarbetet

Det är i rapporten »Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering – En lägesbeskrivning baserad på enkäter till läkare och regionledning hösten 2022«, som Socialstyrelsen identifierar att det försäkringsmedicinska arbetet behöver bli bättre.

Detta inte minst utifrån hur läkarna upplever sitt arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesserna.

En siffra som sticker ut här är att det är drygt åtta av tio läkare inom primärvården som alltid eller ofta upplever tidsbrist när de arbetar med sjukskrivningsrelaterat patientarbete.

Rapportförfattarna skriver att »det försäkringsmedicinska arbetet med sjukskrivningarna inte får den tid och prioritet som skulle behövas för att hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning ska vara kvalitets- och patientsäkert«.

Utifrån läkarnas svar framträder en bild av att tidsbrist utgör en viktig del av problematiken, speciellt för primärvårdsläkarna. 78 procent av läkarna inom primärvården svarar att de alltid eller ofta upplever tidsbrist i patientmötet, medan 43 procent av läkarna inom psykiatrin svarar detsamma.

När frågan snävas in mot arbete som sjukskrivning och rehabilitering, till exempel dokumentation, samverkan med andra aktörer och intyg, är det hela 85 procent av läkarna inom primärvården som alltid eller ofta upplever tidsbrist. För läkarna inom psykiatrin är motsvarande siffra 67 procent.

Situationen är problematisk, särskilt för primärvården, konstaterar Socialstyrelsen, och lyfter fram att flera läkare i de öppna fritextsvaren i enkäten skriver att de upplever en ohållbar belastning kopplad till arbetet med sjukskrivning.

Myndigheten skriver att det är alldeles för många läkare som upplever att den försäkringsmedicinska bedömningen, inklusive den medicinska bedömningen, alltid eller ofta är problematisk.

»De främsta orsakerna till detta kan vara tidsbrist och avsaknad eller okunskap om rutiner för den försäkringsmedicinska bedömningen«, står det i rapporten.

Några av de andra resultaten är att:

• Nästan var tredje läkare inom primärvården tycker alltid eller ofta att det är problematiskt att ställa diagnos vid psykiska besvär.
• Drygt hälften av läkarna inom primärvården uppger att de alltid eller ofta upplever det problematiskt att bedöma patientens funktionsnedsättning.
• Hälften av läkarna inom primärvården uppger att de alltid eller ofta tycker att det är problematiskt att bedöma behovet av sjukskrivning.

I en analys av fritextsvaren framkommer att läkarna tolkar begreppet funktionsnedsättning väldigt olika och att läkare därmed kan bli osäkra på vad de ska bedöma i detta moment, vilket skapar svårigheter och problem inom området.

När det gäller svaren från läkarna anställda i psykiatrin är det betydligt färre som uppger att de har dessa problem. Däremot låg de bägge läkarkategorierna på samma nivå på flera frågor som rörde olika rutiner.

Till exempel är det sju av tio läkare som uppger att de saknar rutiner, eller inte vet om den egna verksamheten har rutiner för försäkringsmedicinsk bedömning och sex av tio säger att de saknar, eller inte känner till, rutiner för upprättande och uppföljning av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan.

Socialstyrelsen har också ställt frågor till landets 21 regioner. De flesta regionledningar uppger i enkäten att försäkringsmedicin har en låg prioritet.

Ungefär hälften av dem säger sig sakna egna styrande dokument när det gäller försäkringsmedicinska bedömningar. Regionerna efterlyser bland annat mer nationell styrning och regional samordning, bättre IT-system och att ansvaret för utbildning och stöd tydliggörs.

Myndigheten framhåller i sin analys att det finns en regional variation, och att det finns flera välfungerande delar inom området, även om man inte har underlag för att skilja regionerna åt på ett statistiskt signifikant sätt.

Mer klart är att rutinerna för hur den försäkringsmedicinska bedömningen görs och följs upp generellt sett, behöver bli tydligare, resonerar myndigheten. Även rutinerna för hur sjukskrivningarna planeras, samt hur man identifierar behovet av koordineringsinsatser behöver tydliggöras. Regionerna behöver också bli bättre på att tillämpa och registrera KVÅ-koder, alltså hur man klassificerar vårdåtgärder.

Läs mer:
Rapport: En av tre allmänläkare har svårt att få patient-tiden att räcka till 
Läkare lägger en dag i veckan på administration 
Tidsbrist största hindret för att utföra basal läkemedelsgenomgång