Avfärda inte varningssignalerna. När batterierna väl är tömda kan det ge långvariga konsekvenser.
AVHANDLING. Institutet för stressmedicin (ISM) bedriver forskning om stressrelaterad psykisk ohälsa. Patienter med misstänkt utmattningssyndrom (UMS) kommer på remiss till specialistmottagningen vid ISM och erhåller behandling/rehabilitering. I en nyligen försvarad avhandling studerades samsjuklighet med depression och ångest. Sjukdomens psykiska och somatiska symtom under 18 månader undersöktes och relaterades till kön och ålder. Potentiella prediktorer för tillfrisknande studerades.
Studiepopulationerna utgjordes av patienter från ISM:s mottagning med drygt 200 i varje studie. Medelåldern var 43 år. Två tredjedelar var kvinnor. Uppföljande undersökningar gjordes efter 3, 6, 12 och 18 månader.
Den första studien undersökte symtom på depression och ångest med Hospital anxiety and depression scale (HAD) – 11 poäng eller mer av maximalt 21 användes som gräns för sannolik ångest- och/eller depressionssjukdom. Förloppet av utmattning/utbrändhet mättes med Shirom melamed burnout scale (SMBQ) – medelvärdet 4 poäng eller mer av maximalt 7 användes som gräns för utbrändhet. Av UMS-patienterna skattade 94 procent utbrändhet med SMBQ.
Den andra studien använde Primary care evaluation of mental disorders (PRIME MD) för att undersöka förekomst av tolv somatiska symtom (exempelvis yrsel, magvärk, huvudvärk, bröstsmärtor, smärtor i armar, ben och leder). Prevalensen av enskilda somatiska symtom och multipla somatiska symtom (sex eller mer) undersöktes avseende köns- och åldersskillnader samt förlopp. Prediktorer såsom kön, ålder, utbildningslängd, samsjuklighet med depression och ångest, antidepressiva medel, fysisk aktivitet samt symtomduration före konsultation testades med regressionsanalys.
Utfallsmåttet vari den första studien SMBQ, multipla somatiska symtom i den andra.
UMS-patienter hade vid start omfattande samsjuklighet med depression (81 procent) och ångest (78 procent), utan köns- eller åldersskillnader. Symtom på depression och ångest minskade till »normalnivå« inom 6–12 respektive 12–18 månader, men en tredjedel i studien skattade fortfarande utbrändhet efter 18 månader.
Lång symtomduration före konsultation predikterade längre förlopp av utmattning/utbrändhet.
Patienterna hade i medeltal cirka fem somatiska symtom, knappt hälften sex eller fler, utan köns- eller åldersskillnader. Det skedde en signifikant minskning av alla enskilda somatiska symtom, utom smärtor i armar, ben och leder som stod kvar oförändrat efter 18 månader. En femtedel hade fortfarande multipla somatiska symtom efter 18 månader. Inga av de testade prediktorerna stack dock ut vid analys av denna grupps förlopp.
Avhandlingen visar att UMS är en allvarlig sjukdom med omfattande samsjuklighet, ett flertal somatiska symtom och ett långt förlopp. De aktuella resultaten ökar möjligheten till igenkännande, adekvat prognosbedömning och tillräckligt lång uppföljning vid UMS.
Referenser
Glise, K. Exhaustion disorder – identification, characterization and course of illness. Göteborg: Göteborgs universitet/Sahlgrenska akademin; 2014.
De långa sjukdomstider som anges – 18 månader - kommer leda till att många personer inte alls återkommer till arbetslivet, vilket får stora konsekvenser både på individ-och samhällsnivå.
Tittar man närmare på denna grupp av utmattade individer upptäcker man att det finns ett brett spektrum av olika psykiatriska tillstånd och problem. Diagnosen utmattningssyndrom leder till att man många gånger inte ställer diagnosen depression, vilket leder till att personer inte erhåller effektiv behandling och försämras, speciellt deletärt om det rör sig om djupa depressioner.
I andra fall rör det sig om panikångest eller ångestattacker vilket är vanligt i dagens arbetsliv.
Utebliven behandling med KBT – exponering – kan leda till en försämring och sekundär depression när patienten varit sjukskriven och hemma under en längre tid.
Kroppsliga symptom är mer regel än undantag både vid depression och ångest.
I andra fall är alkolproblem orsak, där en lång sjukskrivning även där förvärrar grundproblemet.
I dagens många gånger hårt uppskruvade arbetstempo är det heller inte ovanligt med problem på arbetet, alltifrån organisatoriska problem, problem med ledarskap, arbetsmängd, vantrivsel, konflikter, kränkande särbehandling mm. I andra fall rör det kriser, problem i familjeliv, personliga problem mm. Listan på vad som döljer sig bakom utmattningssyndrom kan göras lång.
Detta sätt att klumpa ihop allehanda tillstånd och problem till utmattningssyndrom leder inte till vare sig rätt diagnos eller behandling utan löper risk att förvärra tillståndet, förstärka och befästa negativa beteendemönster och förlänga sjukskrivning då man inte tar tag i grundproblemet.
Min uppfattning är att det inte är fråga om samsjuklighet utan brist på differentialdiagnostik.
Intressant vore en studie om ökad differentialdiagnostik och behandling kan förkorta sjukskrivning och leda till snabbare återgång till arbete samt ifrågasätta begreppet utmattningssyndrom.
Pia Östryd
Specialist i psykiatri
Specialist i smärtlindring
Specialist i företagshälsovård
