På bordet i EU ligger ett förslag om ett europeiskt hälsodataområde. Det ska göra data mer tillgängliga mellan länderna inom EU med enhetliga regler för användning, vilket i sin tur ska gynna en inre marknad för digitala vårdtjänster och vårdprodukter och förbättra tillgången till information för myndigheter, innovatörer och forskare.
Förslaget kom i maj förra året och beskrevs som en framtida grundpelare i EU:s hälsoarbete. Stefan De Keersmaecker, talesperson för EU-kommissionen i hälsofrågor, beskriver det lite som hälsodatas version av »roaming«, tekniken som gör att mobiltelefoner (automatiskt) kan kopplas från ett mobilnät till ett annat, vilket sker fritt i EU.
»Det kommer att hjälpa människor att kontrollera och dela sina hälsodata med sjukhus och läkare i sina hemländer eller i andra medlemsländer«, skriver han i ett mejl till Läkartidningen.
Hälsodataområdet (engelska: health data space) menar Stefan De Keersmaecker kommer att revolutionera hur man använder data för forskning, innovation och skapandet av policyer. Framför sig ser han utveckling av nya behandlingsmetoder, medicintekniska produkter, nya generationer av antibiotika, precisionsmedicin och en skjuts i utvecklingen av AI-verktyg.
»Att föra samman hälsodata från 450 miljoner medborgare är en fundamental ’game changer’ som gör EU till en global ledare för datadriven teknologi som fokuserar på invånarnas hälsa, forskning och innovation, evidensbaserade beslut som förbättrar sjukvården och ger invånarna kontroll över sina egna data«, skriver han.
EU räknar med flera dataområden på olika plan, där hälso- och sjukvård skulle bli det första. Det är en juridisk utmaning, och arbetet pågår just nu i både Europeiska rådet och i parlamentet. Enligt Stefan De Keersmaecker är siktet inställt på en överenskommelse i unionen under nuvarande mandatperiod, vilket alltså innebär inom ungefär ett år.
För ett år sedan hölls ett möte mellan flera medlemsstater. Där var Sverige positivt till förslaget, med reservationen att man skulle fortsätta att analysera det.
Några månader senare uttryckte Statens medicinsk-etiska råd (Smer) farhågor om förslaget. De menade att det är ganska långtgående när det gäller i vilken utsträckning data kan lämnas ut av exempelvis dem som tillhandahåller appar för mobiltelefoner.
Smer såg också en risk att medborgare blir oroliga att deras uppgifter kan spridas utan kontroll och därför väljer att inte låta sina uppgifter registreras. Om tilliten saknas, kan hela tanken med förordningen stjälpas.
Också Stefan De Keersmaecker menar att tilliten är väldigt viktig.
»Människor vill dela sina data om det finns ett pålitligt ramverk på plats. Därför är pålitlighet och dataskydd en hörnsten i det europeiska hälsodataområdet. Individer måste känna att deras data är tillräckligt skyddade.«
