Förra året ökade antalet restanmälda läkemedel med över 50 procent jämfört med året dessförinnan och svenska myndigheter arbetar nu intensivt på olika sätt för att se till att lämpliga läkemedel finns tillgängliga. Under Sjukhusläkarnas och Industriläkarföreningens seminarium i Almedalen på onsdagen var Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson en av deltagarna.
– Läkare måste vara välinformerade när de träffar sina patienter: Vad finns att tillgå? Vad kan jag göra? I den bästa av världar får man till och med upp det när man ordinerar: »Här har vi en rest – här är motsvarande preparat«. Men vi är inte där ännu, sa han.
Läkemedelsverket har dock redan fått ett antal regeringsuppdrag som handlar om att skapa en lägesbild över hur mycket läkemedel som finns och hur man tidigare kan få information om bristsituationer. Ytterligare uppdrag på samma tema väntas, enligt Björn Eriksson.
– Regeringen har också satt en sanktionsavgift i händerna på oss. Den träder i kraft på lördag och gör att man kan få böta hundra miljoner om man inte anmäler i tid att man har en brist.
Han lyfte också det internationella samarbetet med bland andra EU-kommissionen och den europeiska läkemedelsmyndigheten som viktiga vägar framåt. Sedan i våras ingår han tillsammans med andra myndighetschefer i en styrgrupp kring just läkemedelsbrist.
– Vi måste jobba med rotorsakerna och de är oftast inte svenska, sa Björn Eriksson.
Även Socialstyrelsen har fått flera regeringsuppdrag för att exempelvis bygga upp statliga lager och stärka egenberedskapen, så att patienter som går på långvarig läkemedelsbehandling ska ha minst en månads förbrukning hemma.
– Ingen sjukvård kan bedrivas utan läkemedel så därför blir det här en central fråga. Men det finns också en medvetenhet om att vi har massor kvar att göra. Det är ett sårbart område och vi ligger inte väl till, sa myndighetens generaldirektör Olivia Wigzell.
Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, passade också på att understryka allvaret i situationen.
– Vi är i ett svårt säkerhetspolitiskt läge och det vi behöver göra nu är att bygga beredskap för ett eventuellt ännu tuffare läge i Sverige. Vi måste hitta verktyg och samarbeta kraftfullt, inte minst med producenterna, så att vi kan bygga förråd i fredstid, i stället för att redan nu ha brist på läkemedel.
Samtidigt pekade hon på möjligheterna som trots allt finns.
– Vi är på väg att genomföra en strukturreform. Sverige har bestämt sig för att rusta och bygga upp, med utgångspunkten att vi måste kunna försörja oss själva. Vi går från en globalisering där vi trodde på flödena till att backa hem, sa hon och rev ner applåder från Sjukhusläkarnas representanter i publiken.
Flera läkare var också inbjudna för att berätta om hur läkemedelsbristen märks i deras arbetsvardag. Ann Hermansson, öronläkare och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, varnade för ökad antibiotikaresistens som en följd av läkemedelsbristen.
– Det som har gjort att vi i Sverige har klarat oss så bra från resistens är att vi har hållit kvar vid gamla mediciner, som penicillin och möjligen amoxicillin. Det smakar inte gott men vi tvingar i barnen det ändå för att inte öka resistensen. Barn med öroninflammation skickar vi hem med recept på Kåvepenin och så klappar vi oss själva på axeln – men sedan visar det sig att det inte finns något penicillin på apoteken. Får vi brist på penicillin blir det katastrof. Det går inte bara att byta till ett annat preparat, för det driver resistens och ställer bara till det för oss i framtiden, sa hon.
Läs också:
TLV ska ta fram nya förslag om lagerhållningen av läkemedel
Läkemedelsverket utreder problem med läkemedelsförsörjning
Restnoteringarna har nått »en platå«
(uppdaterad 2023-07-05)
