Tvångsvårdade patienter och deras anhöriga har en mer negativ bild av psykiatrisk vård efter att de kommit i kontakt med tvångsvården. Många oroar sig också för att hamna i tvångsvård igen och drar sig för att söka vård frivilligt. Det framgår av en ny rapport från NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, en organisation som samlar patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Under 2021 och 2022 fick NSPH i uppdrag av Socialstyrelsen att samla in patienters och anhörigas erfarenheter av såväl psykiatrisk tvångsvård som självvald inläggning och i rapporten summerar de undersökningarna. Över lag är bilden av tvångsvård negativ. Patienterna upplever ofta att tvångsvården hade kunnat undvikas. Vissa har förlorat tilliten till psykiatrin efter att först ha nekats vård och sedan, när läget försämrats, fått tvångsvård.

»Man hade kunnat undvika tvångsvård om man tagit hand om mig ordentligt från början: Jag åkte till psykakuten flera gånger. Då hade man kunnat motivera mig till att läggas in frivilligt. (…) Om jag haft ett bättre samarbete med vården från början hade jag kunnat komma in i andra sammanhang och då hade det inte behövt gå lika långt«, säger en kvinna med autism i rapporten.

Många säger att vården de tvingades till inte förbättrade deras mående, och både patienter och anhöriga pekar på otrygghet, otydlighet, brist på delaktighet och dålig kommunikation med personalen.

Tydliga skillnader syns också mellan olika gruppers upplevelse av tvångsvård. Exempelvis har kvinnor genomgående mer negativa erfarenheter av tvångsvård.

– Att det finns så stora skillnader i hur olika grupper av patienter upplever tvångsvård är anmärkningsvärt, inte minst vad gäller kvinnor. Att vara kritisk till vård som sker med tvång är inte ovanligt, men det är varken rimligt eller acceptabelt att detta genomgående är vanligare för kvinnor, säger Conny Allaskog i ett uttalande.

När det gäller självvald inläggning är upplevelsen desto ljusare. Nästan alla patienter och anhöriga är positiva till idén och uppemot hälften av patienterna uppger att deras psykiska hälsa har blivit ganska bra eller mycket bra av upplägget.

– Vi ser samtidigt att det inte räcker med att enbart låta patienterna lägga in sig när de själva vill. Verksamheter som vill lyckas med självvald inläggning måste vara beredda att förändra mycket mer än öppettider och inskrivningsrutiner. De behöver till exempel jobba för att bättre vårda relationer, ta vara på patienternas egna idéer om sina behov och att samarbeta kring det, säger Conny Allaskog.

Rapporten baseras bland annat på enkätsvar från 300 patienter som tvångsvårdats, ett hundratal patienter som haft tillgång till självvald inläggning och drygt 100 anhöriga. Ett antal djupintervjuer har också genomförts.