Grupp A-streptokocker är den typ av streptokocker som orsakar flest infektioner. Vissa stammar är särskilt aggressiva och kan i svåra fall leda till sepsis och död. Läkartidningen rapporterade redan i våras om ovanligt många fall av invasiva grupp A-streptokocker bland barn och utvecklingen ser ut att hålla i sig. Förra året rapporterades totalt 369 fall av invasiva streptokocker i befolkningen i stort, en siffra som har mer än fördubblats i år, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Fram till och med juni i år har 747 fall rapporterats – av dessa är 85 barn yngre än tio år. Mellan åren 2018 och 2022 dog 0-2 barn om året av invasiva streptokocker – motsvarande siffra för i år är 4. Så sent som i förra veckan avled en 2-årig pojke i Skåne efter att ha smittats med invasiva streptokocker.

Eva Melander, smittskyddsläkare i Region Skåne.

Regionens smittskyddsläkare Eva Melander ser främst två möjliga orsaker till ökningen av invasiva streptokocker just nu.

– Dels är det så här streptokockerna fungerar, stammarna är helt enkelt mer ilskna vissa år. Dels har vi en ny faktor i och med pandemin, där vi har haft färre nära kontakter med andra och rest mindre jämfört med andra år. Det har sannolikt gjort att vi, och i synnerhet de yngsta barnen, inte har utsatts för grupp A-streptokocker i samma utsträckning som tidigare och inte har hunnit bygga upp något försvar mot dem, säger hon.

För att undvika smitta rekommenderas samma förebyggande åtgärder som vid alla luftvägsinfektioner.

– God handhygien är basen. Om många barn på förskolan är sjuka i luftvägsinfektion finns det allmänna råd från oss smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket kring åtgärder på förskolan, som rengöring. Men det går inte att skydda sig till hundra procent, säger Eva Melander.

Grupp- A-streptokocker cirkulerar hela tiden i samhället och många insjuknar inte, utan är friska smittbärare.

– Det är normalt att då och då få en grupp A-streptokockinfektion, och det går tyvärr inte att förutsäga vem som kommer att råka ut för en allvarlig infektion.

Lättare infektioner kan behandlas effektivt med antibiotika. Vid allvarligare fall är det viktigt att söka sjukvård snabbt, säger Eva Melander.

– Bakterien sätter i gång många reaktioner i kroppen, så det behövs både antibiotika och annan behandling för att stödja bland annat hjärta, lungor och cirkulation. Men det finns oftast goda förutsättningar att klara det om man bara söker hjälp. Det är enstaka gånger som det inte lyckas.

Hur utvecklingen kommer att se ut framöver är svårt att säga. Folkhälsomyndigheten nöjer sig med att konstatera att antalet anmälda fall hittills i år är högre än under motsvarande period förra året, men vill inte säga något om den närmaste framtiden. Eva Melander kan också bara gissa:

– Med tanke på att vi precis har haft tre pandemiår skulle det möjligen kunna spilla över i höst, men det är en ren spekulation.