Tryggakliniken har under flera år legat bra till i regionens ACG-statistik, berättar Fredrik Mogren. ACG är Region Skånes ersättningssystem till vårdcentraler som till 50 procent är kopplat till patienternas diagnoser. 30 procent av ersättningen beräknas på ålder och kön, 15 procent på CNI som använder socioekonomiska förhållanden för att identifiera risk för ohälsa. 5 procent av ersättningen baseras på aktivt listade individer.

När ACG-statistiken presenterades för 2023 fick Tryggakliniken anmärkningar på framför allt journalföring och diagnossättning, enligt regionens ACG-matris, varpå en utredning tillsattes. Granskarna som utförde utredningen, och som arbetade på uppdrag av Region Skåne efter en upphandling, sammanställde en rapport den 9 juni baserat på 75 patienters journalanteckningar från februari månad i år.

– Enligt den här granskningen har vi bara gjort fel, men vi fick känslan av att något inte har gått rätt till. Vi förstår inte kritiken när vi själva tittar i journalerna, säger Fredrik Mogren.

Fredrik Mogren, specialist i allmänmedicin och ägare av Tryggakliniken i Kristianstad. Foto: Privat

Därefter hade han – och hans fru, advokat Emma Mogren som driver Advokatbyrån Divinius, som hjälpt honom att driva ärendet rättsligt – ett möte med Region Skåne.

– Totalt hade bara vi tre arbetsdagar på oss att förbereda våra synpunkter inför mötet, men eftersom vi inte kan stänga verksamheten så hade vi i praktiken bara några timmar under kvällarna för att kontrollera rapporten. På mötet försökte vi också påtala att granskningen kändes onyanserad, eftersom vi journalför som vi alltid har gjort. Vi upplever att patienter med komplexa sjukdomstillstånd, även i yngre åldrar, väljer oss. Sannolikt för att vi har fått höga betyg i Nationella patientenkäten. Detta har då påverkat vår ACG på ett sätt som gör att regionen vill utreda eftersom de tror att vi fuskar.

Fredrik Mogren berättar att han och Emma Mogren även upptäckt sakfel, missförstånd och felräkningar.

Kan ni ändå ha gjort fel eftersom ni blivit föremål för granskning?

– Det kan visst ha funnits fel i journalerna men inte i den omfattningen att det är motiverat med sex månaders vite på cirka 750 000 kronor, som vår revisor räknat på att det väntas bli. Fel som granskaren hittat, och som vi håller med om är administrativa fel. Dessa fel relateras sannolikt till att regionen vid årsskiftet ändrat i regler för registrering av vårdkontakt, hävdar Fredrik Mogren.

Den 28 juni meddelade tf hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne, Katarina Jonasson, omfattande krav på internt utvecklings- och förbättringsarbete samt ”erläggande av vite om fem procent av ersättningen (…) per månad under sex månader. Vitet kommer att regleras genom avräkning på utbetalningar under perioden juli 2023 till och med december 2023”.

Fredrik Mogren upplever att han inte fick någon chans att försvara sig.

– Anmärkningsvärt är att regionen hävdade på mötet, och i vidare mejlkorrespondens, att vi inte kunde överklaga det här beslutet, menar Fredrik Mogren.

Advokat Emma Mogren fyller i:

– Vi anser att det handlar om myndighetsutövning och att det därför visst går att överklaga.

Läkartidningen har tagit del av Fredrik Mogrens yrkande om så kallad omedelbar inhibition, vilket innebär att tidigare beslut om vitesförelägganden inte verkställs. Enligt ett beslut från förvaltningsrätten i Malmö, meddelat den 18 juli, är det möjligt att Fredrik Mogren har rätt och att Region Skåne har fel.

– Det här är första gången ett sådant här beslut gått till rätten och faktiskt avfärdats. Det vi gör nu kan få stort genomslag. Vi hoppas att vi har öppnat en dörr för alla vårdcentraler som blir granskade, säger Fredrik Mogren och fortsätter:

– Om en utredning är så pass undermålig att rätten faktiskt stoppar regionens beslut, då kan man fråga sig vad regionens tjänstemän verkligen gör. Dessutom verkar granskarna inte vara helt oberoende eftersom de tidigare har jobbat på Region Skåne.

Advokat Emma Mogren berättar att de väntar på en slutlig prövning i frågan om vitesföreläggandet var lagliga samt att de därtill driver ytterligare ett överklagande mot Region Skåne.

– Om någon månad kommer de att ta ett slutligt beslut i ett av ärendena där de går in mer i detalj och gör en fullständig bedömning. Skulle vi få rätt där så innebär det att domstolen upphäver beslutet och det blir som om det aldrig har tagits, säger Emma Mogren.

Foto: Region Skåne

När Läkartidningen når Region Skåne kan regionen inte inte gå in på alltför mycket detaljer i ärendet.

– Jag vill inte uttala mig om en enskild leverantör när vi befinner oss i en rättslig process, inleder Maria Cea Melin, enhetschef vid avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning på Region Skåne.

Däremot redogör hon för varför tolv vårdcentraler blev föremål för granskning.

– Av 170 vårdcentraler beslutade vi att gå vidare med tolv för att säkerställa god och säker vård, patientsäkerheten och att fördelningen av pengarna sker korrekt. Utifrån resultatet från ACG-genomlysningen gjordes fördjupade granskningar vid tolv enheter för att undersöka efterlevnad till riktlinjer för journalföring, diagnossättning och registrering. Hos nio vårdcentraler behövs utvecklings- och förbättringsarbete och därför har vite utdelats till dessa, enligt gällande avtal med vårdcentraler.

Samtliga vårdcentraler blev ålagda vitesbelopp fördelat under sex månader i form av indragen ersättning.

– Eftersom utredningen är baserat på en månad, men snarare fungerar som ett stickprov som i så fall bekräftar ACG-analysen, gäller sex månader oavsett. Enligt avtalet har vi som uppdragsgivare rätt att frysa framtida ersättning utifrån tillämpningen av avtalet, förklarar Maria Cea Melin.

Hur kommer det sig att man inte får längre tid att förbättra sig innan ni delar ut sanktioner?

– Vi har lite olika perspektiv där. Region Skåne har förståelse för att det kan uppfattas som att tidsspannet är kort och vi kommer att se över de ledtiderna i dessa processer, säger Maria Cea Melin och fortsätter:

– Men att vårdcentraler följer riktlinjerna för god och säker vård är verksamhetschefens ansvar och ett krav från start. Den dialogen sker kontinuerligt inklusive lärinsatser och utbildning från Region Skåne. Det finns många tillfällen under året att ställa frågor kring vilken typ av kvalitet vårdcentralerna ska uppnå – och det framgår tydligt i riktlinjer och avtal, hävdar Maria Cea Melin.

Tryggakliniken påstår även att era granskare inte är helt oberoende. Vad säger ni om det?

–  Vi känner till att det finns en granskare som varit timanställd läkare i Trelleborg, men det är hen inte längre. Vi har säkerställt att ingen av granskarna har jäv gentemot någon vårdcentral som granskats. Samtliga är upphandlade enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) och vid varje ny granskningsgenomgång görs en förnyad konkurrensutsättning där de får komma med anbud, säger Maria Cea Melin.

Förvaltningsrätten ska härnäst ta ställning till huruvida Region Skåne hade laglig rätt att utfärda vite eller ej till Tryggakliniken, enligt kommunallagen. Samtidigt driver Fredrik Mogren med hjälp av frun Emma Mogren ytterligare en process om detaljerna i utredningen, ett så kallat förvaltningsbesvär. Region Skåne kommer att överklaga det interimistiska beslutet till kammarrätten i Göteborg, i syftet att vitet ska kunna börja betalas.

Läs även om vårdcentraler i Västra Götaland som åkt på straffavgifter kopplat till ACG-systemet:
Nya sanktioner mot vårdcentraler i Västra Götaland

Om ACG

ACG används i Hälsoval Skåne vid för att beskriva förväntat resursbehov av primärvård utifrån de förtecknade medborgarnas sjuklighet. Varje individ beskrivs utifrån de diagnoser som finns i den samlade vårddatabasen i Skåne. Diagnoser hämtas från alla vårdkontakter i Skåne de senaste 18 månaderna – i såväl primärvård som specialistvård.

ACG-beräkningar används i ett stort antal hälso- och sjukvårdsorganisationer över hela världen  och kan användas för att beskriva en befolknings hälsostatus eller ersätta vårdgivare för deras insatser. För vårdgivarna i Hälsoval Skåne innebär detta att det omräkningstal som ACG ger, utgör 50 procent av fördelningen av vårdersättningen per förtecknad person.

Källa: Region Skåne