För en vecka sedan, torsdag 13 juli, kunde Läkartidningen rapportera att tiotusentals »junior doctors« (motsvarande underläkare) inom den brittiska vårdapparaten NHS återigen inlett en landsomfattande strejk. Även i april i år pausade alla läkare inom NHS, med undantag för specialistläkarna, arbetet i fyra dagar.
De strejkande läkarna kräver högre löner och bättre arbetsvillkor. Det brittiska läkarförbundet BMA (British Medical Association) har beskrivit lönekraven på 35 procent som en löneåterställning (restoration) efter åratal av minskat löneutrymme.
I dag, torsdag, trappar läkarkåren upp strejkaktionerna. För första gången på nära 50 år går Englands »senior doctors« (specialistläkare) ut i strejk för högre löner. Drygt 20 000 specialistläkare (86 procent) röstade, enligt The Guardian, för strejk i BMA:s omröstning.
Strejken ska pågå i två dagar (torsdag och fredag) och innebär att NHS under tiden kommer att ha en mycket reducerad servicenivå. Undantag görs, enligt tidningen, för sådan vård som inte kan vänta, exempelvis akutvård, intensivvård, akuta operationer och förlossningar. Ett ytterligare strejktillfälle är planerat om en månad, 24 och 25 augusti, meddelar BMA på sin webbplats.
Kvällen innan »skarpt läge« intervjuade The Guardian tre specialistläkare om deras tankar och syn på strejken.
– Jag trodde inte att jag någonsin skulle rösta för strejk, men den här regeringen har under de senaste 13 åren stegvis utarmat NHS ekonomi. Jag har av principiella skäl aldrig jobbat privat, men jag tänker inte stå bredvid och se på hur regeringen effektivt försöker slå sönder NHS genom sin vägran att sätta värde på personalen, säger en pediatriker i nordvästra England.
– Strejken kommer att påverka den elektiva vården och förlänga väntelistorna, men regeringen har inte lyssnat på våra krav. Vad har vi för val annat än att strejka? säger läkaren vidare.
En specialist i hepatologi och gastroenterologi i sydöstra England är väldigt besviken på resultatet av BMAs omröstning. Att strejka för pengar skickar fel signaler, säger läkaren till The Guardian.
– Vi befinner oss i en tid där många brottas med utmanande levnadskostnader, och inflationen är hög. Genom att argumentera för höjda löner möjliggör vi för regeringen att ge läkarna »a good kicking« för att vara giriga, säger läkaren.
– De viktiga frågorna är egentligen den systematiska underinvesteringen av NHS, bristen på kapacitet, höga och ökande krav, stress och känslan av att inte längre kunna kontrollera sitt öde, fortsätter läkaren, som nu pausat sitt medlemskap i BMA.
En specialist i lungmedicin säger så här om strejken:
– Jag röstade inte för strejk enbart på grund av åren av »löneerosion«, utan för att vi som profession undervärderats under en längre tid. Alla läkare jag känner tvingas jobba extra obetalda timmar, och försöker komma ikapp jobbet på ledigheter och helger. Även om jag är realist när det gäller vad vi kan uppnå så hade vi genom att inte gå ut i strejk skickat budskapet att det som händer med vårt NHS och dem som jobbar där är okej, säger läkaren.
– Jag förstår att regeringen inte vill att det ska se ut som att den kapitulerar inför en högavlönad profession, men det är viktigt att budskapet når ut: Vi är varken nöjda med våra roller, med säkerheten inom NHS, hur vi förväntas jobba eller hur vi behandlats under och efter pandemin.
Strejkaktionerna inom NHS har pågått under åtta månader. I början av juli avbröts konflikten i Skottland. BMA och den skotska regeringen nådde då en överenskommelse för underläkare som gav 12,4 procents lönepåslag.
