Pia Gellerstedt, arbetsmiljöexpert på Sveriges kommuner och landsting, SKL, berättar att hon log för sig själv när hon läste propositionen till patientsäkerhetslagen som kom 2011.

– Äntligen, tänkte jag.

Anledningen var de många och tydliga parallellerna till arbetsmiljölagen.

– Ju mer jag läste ur proppen desto mer övertygad blev jag om att det ena är en förutsättning för det andra, säger hon och ger några exempel.

– När det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet står det att man ska »vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa en god arbetsmiljö«. I patientsäkerhetslagen har man samma formulering och i propositionen har man också en hänvisning till arbetsmiljölagen och lagens förarbeten.

I patientsäkerhetslagen talas det om riskanalyser, i arbetsmiljölagen om riskbedömning. Även formuleringarna om handlingsplaner följer samma princip i de båda lagtexterna. Det som inte kan åtgärdas på en gång ska sättas upp i en handlingsplan. Kraven på uppföljningen är en annan likhet. Arbetsmiljölagen ställer krav på årliga uppföljningar, patientsäkerhetslagen på årliga patientsäkerhetsberättelser för att redovisa vad som händer ute i verksamheterna.

De många likheterna är något som även Kerstin Norman, som är arbetsmiljöstrateg i Örebro läns landsting, har noterat. Vartannat år skickar landstinget ut två enkäter till personalen, en som mäter arbetsmiljön och en som mäter patientsäkerhetskulturen. Onödigt, enligt Kerstin Norman som nu funderar över hur de kan integreras. Planen är att få ihop de två enkäterna till en till 2015, i samband med att landstinget går in i en ny organisation.

– Det skulle minska chefernas arbetsbelastning, säger Kerstin Norman som hoppas att det i framtiden kan bli en modell som sprids nationellt. 

Marianne Törner, forskare inom arbetsmiljö och miljömedicin vid Göteborgs universitet, har i sina studier funnit att en bra arbetsmiljö går hand i hand med en god patientsäkerhet. Hon har bland annat gjort en studie i Västra Götaland där hon bett vårdpersonalen berätta om en händelse där patientsäkerheten var mycket god, och en annan där de upplevde att den var hotad. När hon studerade svaren fann hon flera nyckelfaktorer: människor, organisation, koordinering, resurser, den fysiska omgivningen, tekniska system samt synen på vården, den egna rollen och patienten.

– Att det finns människor som tar egna initiativ, vågar säga ifrån när något inte är som det ska och visar ett personligt engagemang skapar patientsäkerhet och kan kompensera för brister i organisationen, säger Marianne Törner.

Välfungerande arbetsgrupper är ytterligare en sak som har stor betydelse.

– Bryt inte upp sådana grupper. Det tar år att bygga upp dem, de är oerhört effektiva och det tar noll tid att rasera dem.

En annan slutsats som dras i studien är att det krävs viss luft i organisationen för att få en bra arbetsmiljö och därmed en bra patientsäkerhet.

– Hög arbetsbelastning skapar stress, osäkerhet och olust och bryter fungerande samarbeten och äventyrar patientsäkerheten, säger Marianne Törner.