Uttrycket »Choosing wisely«, eller Kloka kliniska val på svenska, myntades ursprungligen av en amerikansk allmänläkare och professor i medicinsk etik som argumenterade för att läkare måste ta ansvar för en effektiv resursanvändning – för att så många patienter som möjligt ska få vård. Han föreslog att alla amerikanska specialitetsföreningar skulle identifiera fem onödiga åtgärder som var i allmänt bruk, trots att det inte fanns någon dokumenterad patientnytta – och att dessa sedan skulle fasas ut en efter en.
I samband med Svenska läkaresällskapets (SLS) fullmäktigmöte 2020 klubbades en motion igenom om att införa »Choosing wisely« även i Sverige. En arbetsgrupp för kloka kliniska val tillsattes för att kartlägga förutsättningarna för att introducera modellen. Den rapporten är nu klar.
– Vår kartläggning visar att det finns goda förutsättningar för att mönstra ut vård som inte gör nytta genom att införa Kloka kliniska val i svensk hälso- och sjukvård. Genom att styra hälso- och sjukvården mot långsiktig hållbarhet med minskat resursslöseri kan vi uppnå ökad kvalitet, säger Martin Serrander, ordförande i arbetsgruppen, i ett pressmeddelande.
Rapporten konstaterar bland annat att »det framgångsrika arbetet med Strama i Sverige har följt samma principer som är bärande för Choosing wisely-rörelsen« och att Strama därmed är en god förebild att ta lärdom från i arbetet vidare. Men att ställa om vården enligt Kloka kliniska val görs inte i en handvändning, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska läkaresällskapet, till Dagens Medicin.
– Det krävs ett systematiskt arbete, inklusive extern finansiering, säger han.
Läs också:
Kloka kliniska val – att avstå det som inte gör nytta för patienten
