Slutreplik. Det är med en viss besvikelse jag läser Sylfs replik på mitt debattinlägg i Läkartidningen om kvaliteten på utbildningstjänster. Möjligheten till att höja kvaliteten, inte bara på utbildningstjänster utan också på debatten, bemöts kortfattat, medan dimensioneringstänket återigen får alldeles för stort spelrum.
Behöver Sverige i dag fler specialistläkare? Självfallet.
Kan vem som helst under vilka förutsättningar som helst bli specialistläkare? Sannolikt inte.
Vi behöver en gedigen utbildning, med bra kontrollfunktioner och stöttning av våra utbildningsläkare. Att trycka igenom AT-läkare i ett redan pressat system är inte svaret på hur man får fler kunniga specialister ute i verksamheten. Att ta hand om dem som finns samt utbilda och erbjuda en god arbetsmiljö – det är så vi får framtidens duktiga specialister.
Historiskt sett brukar liknande debatter mellan fackförbund och arbetsgivare vara totalt omvända. Fackförbund brukar generellt oroa sig för arbetarnas arbetsmiljö och villkor och att de får rätt verktyg att utföra arbetet, medan arbetsgivare oftare har värnat om kvantitet och att »fylla en schemarad«.
Man blir således förvånad över debattklimatet i Sverige gällande läkare.
I Sylfs replik får man intrycket att regionerna inte arbetar med frågan om dimensionering. Det stämmer inte. Antalet AT-platser har ökat med 292 mellan åren 2018 och 2022 [1, 2]. Att blunda för kvalitet och trycka in ännu fler AT-läkare är inte lösningen. Konsekvensen kan bli att våra AT-läkare inte får plats runt operationsbordet, på ronden, på hälsocentralen eller på akutpsykiatrin, eller att handledarna ersätts av sjuksköterskor [3].
Utbildningsapparaten i många regioner är ansträngd; vi har fler läkarstudenter, AT-läkare och BT-läkare än någonsin ute i verksamheterna. Vi har också ett stort antal ST-läkare, samtidigt som hela Sverige dras med vårdplatsbrist inom samtliga medicinska fält.
Hur vi ska lyckas ha både många och bra utbildningsplatser är ett gemensamt intresse för oss arbetsgivare och Läkarförbundet/Sylf. Låt oss förutom kvantitet också fokusera på kvalitet och diskutera på ett mer konstruktivt sätt än i dag om hur vi når våra gemensamma mål tillsammans.
Läs tidigare inlägg i debatten:
Prata om kvalitet i stället för kvantitet av utbildningstjänster
Replik: Inga utbildningstjänster i dag, inga specialister imorgon
Publicerad:
Lakartidningen.se
Referenser
- AT-rapporten 2022. Dagens AT-läkare, morgondagens specialister – hur ligger vi till? Stockholm: Sveriges yngre läkares förening (Sylf); 2022.
- Nationella vårdkompetensrådet. Tre rekommendationer för att hantera övergången till den nya läkarutbildningen [pm]. 21 jan 2022. Dnr 4.3-2600/2022-1. https://www.nationellavardkompetensradet.se/aktuellt/nyheter/tre-rekommendationer-for-att-hantera-overgangen-till-den-nya-lakarutbildningen/
- Rydgren Stale S, Rocksén L, Tuutma M. »Att sjuksköterskor arbetar som läkare är inte lösningen«. Dagens Medicin. 19 apr 2023.
28 Kommentarer
Regonernas ansvar.
1 år sedan
Att skaka fram flera vårdplatser är väl rimligtvis arbetsgivarens sak och inget som SYLF och läkare i väntan på AT kan rå för. Det finns uppenbarligen ett allvarligt systemfel när det utbildas fler underläkare än regionerna kan ta hand om och fortbilda. Märkligt nog har regionerna inga svårigheter att "svälja" mängden underläkare så länge de går som vik ul. Svårigheterna kommer när de skall undervisas och handledas. Men alla dessa vik.ul. BORDE ju också få handledning. Vilket de oftast inte får. Så jag undrar hur Jonas Lindbäck resonerar? Kvalitet för de som tar sig till utbildningstjänster och inget alls för de vikarierande läkarna? Eller är det dags för regionerna att spotta upp sig och ordna både vårdplatser och utbildning för alla som behöver. Hela situationen är mest ett stort argument för att förstatliga vården.
Tack Åke!
1 år sedan
Mycket väl formulerat! Socialstyrelsens krav vad gäller handledning är i princip lika hårda för AT-läkare som för examinerade underläkare. Under första halvan av 2023 anställdes nästan mer än 3 gånger fler underläkare än AT-läkare i Stockholm. Här har vi en lönetrappa där alla från examen till leg tjänar samma utifrån antalet månader de tjänstgjort, så det är inte märkvärt billigare att anställa en examinerad underläkare i sig. Det måste rimligtvis finnas möjlighet att öka antalet AT-platser om det finns så många examinerade underläkare. Om det nu inte är så att de är billigare för att man inte behöver handleda eller utbilda dom..?
Vad är det du föreslår?
1 år sedan
Hade vi haft en lägre kvalitet på våra nylegitimerade läkare som gjort AT hade det förmodligen synts på resultaten på eAT-provet. Arbetsgivare runt om i landet hade larmat om att vi inte håller måttet. Jag har inte hört något om det. Väntetiden till AT har gått bara åt ett håll - uppåt. Kvaliteten har inte sjunkit förmodligen för att examinerade läkare hinner jobba mer och mer innan de får en tjänst. De jobbar under tveksamma arbetsvillkor, har i många fall bristande handledning i de flesta fall INGEN utbildning. Hur är det en bättre lösning?
Pengapungen är begränsad, nu mer än någonsin. Vi kan prata och pratar om utbildningskvaliteten, så som du vill. Jag gör i alla fall det vid varje möte mellan SYLF Stockholm och arbetsgivare, tjänstemän och politiker. Att fortsätta med samma antal AT-platser som idag innebär att examinerade underläkare får vikariera längre i väntan på AT än de snitt i snitt 10 månader vi har idag. Som det ser ut nu stupar underläkare på vägen till att bli specialist - 1/3 av våra medlemmar överväger redan att överge den "traditionella" läkarkarriären. Hur går det ihop med att vi behöver fler specialister?
Jag har läst alla tre inlägg i debatten flera gånger men blir inte klokare. Vad är det du föreslår Jonas? Alltså rent konkret. Jag vill gärna höra vad du tänker man kan göra i din region eller i hela landet för att förbättra utbildningskvaliteten. Jag är inte ett dugg ironisk med den frågan. Jag (och jag är övertygad om hela SYLF) vill ha bättre kvalitet.
Pengapungen är begränsad, nu mer än någonsin. Vi kan prata och pratar om utbildningskvaliteten, så som du vill. Jag gör i alla fall det vid varje möte mellan SYLF Stockholm och arbetsgivare, tjänstemän och politiker. Att fortsätta med samma antal AT-platser som idag innebär att examinerade underläkare får vikariera längre i väntan på AT än de snitt i snitt 10 månader vi har idag. Som det ser ut nu stupar underläkare på vägen till att bli specialist - 1/3 av våra medlemmar överväger redan att överge den "traditionella" läkarkarriären. Hur går det ihop med att vi behöver fler specialister?
Jag har läst alla tre inlägg i debatten flera gånger men blir inte klokare. Vad är det du föreslår Jonas? Alltså rent konkret. Jag vill gärna höra vad du tänker man kan göra i din region eller i hela landet för att förbättra utbildningskvaliteten. Jag är inte ett dugg ironisk med den frågan. Jag (och jag är övertygad om hela SYLF) vill ha bättre kvalitet.
Svar till Maria
1 år sedan
Hej Maria, vad roligt att du är engagerad i frågan!
Vitsen med min krönika samt slutreplik var att nyansera frågan. Det är enkelt att säga att det behövs fler platser, men väldigt mycket svårare att konkret planera för hur dessa platser tillskapas, utan att tumma på kvalitén på de platser som man redan har.
Författningen styr hur AT-tjänsten ser ut, och vi som arbetsgivare har en skyldighet mot arbetstagaren att ge dem möjligheter att uppnå sina mål och få sin legitimation. Tar vi in alldeles för många samtidigt så riskerar vi att brista i den skyldigheten, och det tror ju inte jag blir bra för någon.
Jag skulle kunna skriva mycket i frågan men avslutar med att bjuda in till en fördjupad diskussion. Ni i t.ex. SYLF Stockholms styrelse får gärna bjuda in mig till ett styrelsemöte så kan vi diskutera och debattera vidare. Jag är övertygad om att allting blir bättre om vi samarbetar och försöker förstå varandra.
Vitsen med min krönika samt slutreplik var att nyansera frågan. Det är enkelt att säga att det behövs fler platser, men väldigt mycket svårare att konkret planera för hur dessa platser tillskapas, utan att tumma på kvalitén på de platser som man redan har.
Författningen styr hur AT-tjänsten ser ut, och vi som arbetsgivare har en skyldighet mot arbetstagaren att ge dem möjligheter att uppnå sina mål och få sin legitimation. Tar vi in alldeles för många samtidigt så riskerar vi att brista i den skyldigheten, och det tror ju inte jag blir bra för någon.
Jag skulle kunna skriva mycket i frågan men avslutar med att bjuda in till en fördjupad diskussion. Ni i t.ex. SYLF Stockholms styrelse får gärna bjuda in mig till ett styrelsemöte så kan vi diskutera och debattera vidare. Jag är övertygad om att allting blir bättre om vi samarbetar och försöker förstå varandra.
Tack för inbjudan!
1 år sedan
Vi i SYLF Stockholm skulle absolut kunna bjuda in dig, men jag tänker att du som enhetschef i Västernorrland i allra första hand ska sträcka ut handen till din lokala SYLF-avdelning (https://slf.se/sylf/om-oss/organisation/lokalavdelningar/sylf-vasternorrland/styrelse-sylf-vasternorrland/) och i andra hand till SYLFs centrala styrelse som svarade dig på ditt inlägg.
Du når mig på maria.belikova@regionstockholm.se!
Du når mig på maria.belikova@regionstockholm.se!
Utbildningens kvalitet är högst relevant
1 år sedan
Det är onekligen märkligt att SYLF inleder sin replik med att ifrågasätta relevansen i utbildningens kvalitet.
Osakligt
1 år sedan
Bokstavligt talat andra och tredje meningarna i SYLFs replik är :
"Vi håller med om att kvaliteten på utbildningstjänsterna är viktig, men hur relevant blir en introduktionstjänst som AT eller BT när underläkaren redan arbetat i 2 år? För att tjänsterna ska fylla sitt syfte måste de förutom att hålla hög kvalitet också komma i rätt tid, och för att göra det behövs fler utbildningstjänster."
Var ser du ifrågaställande av relevansen av kvalitet? De vill ha hög kvalitet! Men de ifrågasätter relevansen av en introduktion för en läkare som redan jobbat i flera år pga frånvaro av rimligt antal introduktionstjänster.
"Vi håller med om att kvaliteten på utbildningstjänsterna är viktig, men hur relevant blir en introduktionstjänst som AT eller BT när underläkaren redan arbetat i 2 år? För att tjänsterna ska fylla sitt syfte måste de förutom att hålla hög kvalitet också komma i rätt tid, och för att göra det behövs fler utbildningstjänster."
Var ser du ifrågaställande av relevansen av kvalitet? De vill ha hög kvalitet! Men de ifrågasätter relevansen av en introduktion för en läkare som redan jobbat i flera år pga frånvaro av rimligt antal introduktionstjänster.
Handviftande
1 år sedan
Jag läser det som väldigt tydligt av ni viftar undan kvalitetskraven på AT/BT. Att dessutom argumentera för att AT rankingen skulle räcka för att mäta kvaliteten, med de brister som den har, så är det svårt att tolka som något annat än att kvaliteten kommer i andra hand.
Problemet som vi har i kåren är en alltför låg lägsta nivå snarare än brist på kollegor. Många borde aldrig ha fått legitimation eller ens tagit sig in på AT. Vi försöker desperat lösa det genom fler kollegor men det fungerar oerhört dåligt. Vi kommer aldrig att kunna lösa kvalitetsbrister med kvantitet.
Problemet som vi har i kåren är en alltför låg lägsta nivå snarare än brist på kollegor. Många borde aldrig ha fått legitimation eller ens tagit sig in på AT. Vi försöker desperat lösa det genom fler kollegor men det fungerar oerhört dåligt. Vi kommer aldrig att kunna lösa kvalitetsbrister med kvantitet.
Hur mäts kvalitéten av arbetsgivarna?
1 år sedan
SYLF viftar inte bort kvalitetskraven, tvärt om! Men att mäta en utbildningstjänst kvalitét med resultatet på eAT-provet ger inte heller en rättvis bild, där tidigare studier visar att vart man studerat verkar ha högre inverkar än vart man gjort AT.
AT-rapporten är SYLFs verktyg för att få en överskådlig blick av utbildningens kvalitét och underläkarnas arbetsmiljö. Vilka ansträngningar har arbetsgivarna gjort för att mäta kvalitéten på sina utbildningstjänster såväl lokalt som nationellt? Det står dem fritt att göra motsvarande om de tror sig kunna hitta en bättre modell!
AT-rapporten är SYLFs verktyg för att få en överskådlig blick av utbildningens kvalitét och underläkarnas arbetsmiljö. Vilka ansträngningar har arbetsgivarna gjort för att mäta kvalitéten på sina utbildningstjänster såväl lokalt som nationellt? Det står dem fritt att göra motsvarande om de tror sig kunna hitta en bättre modell!
Patientsäkerheten
1 år sedan
Du borde ha upptäckt att vår kollega Belikova svarar skickligt och smidigt. Hon skall också ha en eloge för att hon inte skyller på tidigare Sylf-styrelser trots att hon har all rätt att göra det. Det var också Belikova som för drygt 5 år sedan började den verkliga fajten att få rätsida i bristen på AT-platser, inte minst i media.
Samtidigt måste vi ha förståelse för de som har ansvar för AT-utbildningen. Patientsäkerheten går först. Kvalitén måste befästas och grundmuras. Det är inte studierektorernas fel att det tog så erbarmligt lång tid att hitta en smidig lösning. Som jag förstår det kommer AT att krävas fram till 2029 (våren 2021 var sista intaget på den gamla utbildningen) och sannolikt längre om alla de som väntar på AT skall få sin gjord.
Med den överproduktion på läkare som vi har haft i många år kommer en del av de med Läkarexamen inte arbeta som vanliga läkare. Av tidigare Sylf-ordförande arbetar Jonas Ålebring i Läkemedelsindustrin och Emma Spak var i SKR, numera länsråd i Värmland.
Samtidigt måste vi ha förståelse för de som har ansvar för AT-utbildningen. Patientsäkerheten går först. Kvalitén måste befästas och grundmuras. Det är inte studierektorernas fel att det tog så erbarmligt lång tid att hitta en smidig lösning. Som jag förstår det kommer AT att krävas fram till 2029 (våren 2021 var sista intaget på den gamla utbildningen) och sannolikt längre om alla de som väntar på AT skall få sin gjord.
Med den överproduktion på läkare som vi har haft i många år kommer en del av de med Läkarexamen inte arbeta som vanliga läkare. Av tidigare Sylf-ordförande arbetar Jonas Ålebring i Läkemedelsindustrin och Emma Spak var i SKR, numera länsråd i Värmland.
Bidra till bättre kvalitet
1 år sedan
SYLF har aldrig påstått att vår rapport är en perfekt utvärdering (där rankingen endast är en liten del, hela rapporten hittar du på SYLFs hemsida). Däremot är det en tydlig utvärdering av just kvaliteten på en AT-ort där kvantitet endast tar minimalt utrymme. Mig veterligen är det ingen arbetsgivare som gör ett mer seriöst arbete kring ATns kvalitet.
Din beskrivning kring vilken låg kvalitet dina yngre kollegor håller är förskräcklig. Kan det vara så att en nyexaminerad läkare ska kunna ha en bred bas utan spets, jämfört med överläkare som ofta har väldigt god koll, men bara har på sitt egna smala område? Vem ringer flest konsulter? Jag vet inte, jag bara frågar.
Att beskylla sina yngre kollegor för att vara inkompetenta känns väldigt kontraproduktivt för deras framtida utveckling. Kanske vore det bättre att engagera sig mer i deras utbildning. Det är trots allt de som är framtiden och de som kommer ta hand om oss när vi blir sjuka.
Din beskrivning kring vilken låg kvalitet dina yngre kollegor håller är förskräcklig. Kan det vara så att en nyexaminerad läkare ska kunna ha en bred bas utan spets, jämfört med överläkare som ofta har väldigt god koll, men bara har på sitt egna smala område? Vem ringer flest konsulter? Jag vet inte, jag bara frågar.
Att beskylla sina yngre kollegor för att vara inkompetenta känns väldigt kontraproduktivt för deras framtida utveckling. Kanske vore det bättre att engagera sig mer i deras utbildning. Det är trots allt de som är framtiden och de som kommer ta hand om oss när vi blir sjuka.
Lägg inte ord i min mun!
1 år sedan
Jag viftar inte undan kvaliteten, det gör inte SYLF heller. Mycket märkligt att påstå att vi skulle vilja ha en sämre kvalitet på vår utbildning? Varför skulle vi vilja det? Det är en unken syn på yngre kollegor att vi struntar i vår kompetensutveckling.
Blanda INTE ihop AT och BT. Det är två helt olika saker, även om syftet är överlappande.
I tidigare kommentarer har jag nämnt att AT-ranking/rapport inte alls är tillräckligt för kvalitetsutvärdering. Det är ju arbetsgivarens ansvar att hålla koll på kvaliteten, inte AT-läkarens eller SYLF:s. Jag nämnde också att kvalitetsgranskning bör göras av en professionell extern utvärderare, tex SPUR. Det är arbetsgivarens ansvar att lägga undan pengar för att göra den typen av granskningar. På Lipus hemsida kan du själv undersöka hur många sådana granskningar som gjorts (hint: inte många). AT-rapporten har inte en opartisk avsändare, men arbetsgivare kan fortfarande använda data till att göra förbättringar. Det är ju allt SYLF vill - fler platser med bra kvalitet.
Jag håller verkligen inte med om att lägsta nivån är ett större problem än bristen på kollegor. Kvalitetsbrister åtgärdas genom god handledning och utbildning - till vilket fler kollegor behövs. Det är staten som ansvarar för kvaliteten på de examinerade, både nu och senare när de får legitimation. Det är regionen som ansvarar för att leda läkare till legitimation (utlandsutbildade och svenskutbildade enligt gamla LP) och såklart även inte låta de som inte uppnår målen att skicka in papper. Det kommer alltid inom alla professioner finnas mer och mindre kompetenta kollegor. Att Sverige skulle lida av låg kvalitet på läkare finns inget som tyder på, vården håller ju hög kvalitet. Problemet är ju att det tar lång tid att komma till den - alltså brist på vårdpersonal.
Att sätta kvalitet mot kvantitet vad gäller AT-platser är inte vad SYLF gör. Vi vill ha samma (och gärna bättre) kvalitet men fler platser. Det vi vill är att regionerna ska avsätta mer pengar till det.
Blanda INTE ihop AT och BT. Det är två helt olika saker, även om syftet är överlappande.
I tidigare kommentarer har jag nämnt att AT-ranking/rapport inte alls är tillräckligt för kvalitetsutvärdering. Det är ju arbetsgivarens ansvar att hålla koll på kvaliteten, inte AT-läkarens eller SYLF:s. Jag nämnde också att kvalitetsgranskning bör göras av en professionell extern utvärderare, tex SPUR. Det är arbetsgivarens ansvar att lägga undan pengar för att göra den typen av granskningar. På Lipus hemsida kan du själv undersöka hur många sådana granskningar som gjorts (hint: inte många). AT-rapporten har inte en opartisk avsändare, men arbetsgivare kan fortfarande använda data till att göra förbättringar. Det är ju allt SYLF vill - fler platser med bra kvalitet.
Jag håller verkligen inte med om att lägsta nivån är ett större problem än bristen på kollegor. Kvalitetsbrister åtgärdas genom god handledning och utbildning - till vilket fler kollegor behövs. Det är staten som ansvarar för kvaliteten på de examinerade, både nu och senare när de får legitimation. Det är regionen som ansvarar för att leda läkare till legitimation (utlandsutbildade och svenskutbildade enligt gamla LP) och såklart även inte låta de som inte uppnår målen att skicka in papper. Det kommer alltid inom alla professioner finnas mer och mindre kompetenta kollegor. Att Sverige skulle lida av låg kvalitet på läkare finns inget som tyder på, vården håller ju hög kvalitet. Problemet är ju att det tar lång tid att komma till den - alltså brist på vårdpersonal.
Att sätta kvalitet mot kvantitet vad gäller AT-platser är inte vad SYLF gör. Vi vill ha samma (och gärna bättre) kvalitet men fler platser. Det vi vill är att regionerna ska avsätta mer pengar till det.
Överdimensionerad grundutbildning
1 år sedan
Minska platsantalet på den överdimensionerade grundutbildningen så löser sig allt nerströms. Redan under min tid som kandidat var vi för många. Hur många idag får t ex obduktions- moment av bra kvalité under anatomikursen?
Det hjälper inte
1 år sedan
Det är en sjunkande andel som går grundutbildningen i Sverige.
Vad är orsaken?
1 år sedan
Sjunkande andel av vilka? Av de som gör AT? - Nej, det stämmer inte. Sedan BT kom i i bilden har andelen utlandsstuderande på utbildningar som inte ger legitimation sjunkit markant.
Vad gäller import av redan legitimerade läkare så är det säkert sant. Men begrunda varför det är så - är det inte för att vi har en brist på läkare i Sverige och de hittar ett jobb här för att vi finns i en öppen internationell marknad? Bra för regionen att få läkare som utbildats gratis. Tänk om man bara skulle investera en bråkdel av de pengar som man vinner på det i att skapa goda villkor för att dessa läkare ska kunna utvecklas vidare i Sverige. Istället är man missnöjd med att de inte är exakt lika bra som de som gjort hela sin utbildning i Sverige, vilket bara splittrar kåren ännu mer.
Vad gäller import av redan legitimerade läkare så är det säkert sant. Men begrunda varför det är så - är det inte för att vi har en brist på läkare i Sverige och de hittar ett jobb här för att vi finns i en öppen internationell marknad? Bra för regionen att få läkare som utbildats gratis. Tänk om man bara skulle investera en bråkdel av de pengar som man vinner på det i att skapa goda villkor för att dessa läkare ska kunna utvecklas vidare i Sverige. Istället är man missnöjd med att de inte är exakt lika bra som de som gjort hela sin utbildning i Sverige, vilket bara splittrar kåren ännu mer.
Vad gjorde förbundet för 12 - 15 år sedan?
1 år sedan
Det skulle vara intressant att få veta hur Sylf agerade för 12 – 15 år sedan med utbildnings- och sjukvårdsministrarna om att få balans mellan utexaminerade och AT-platser, inte minst om antalet platser för Läkarutbildning skulle ökas. Att ha en dylik balans känns som ett minimikrav och Sylf borde a koll på hur många svenskar studerande i utlandet behövde tillgång till AT.
År 2011 tog lite över 1000 Läkarexamen i Sverige. AT-Rankningen för 2012 (den för 2011) besvarades av 1098 och den för 2011 (för 2010) av 1154. Av dessa var ca 10 % utbildade utanför Sverige. Ytligt sett kan dessa siffror tolkas som att AT-platserna räckte. Det går dock också att läsa att från 2009 till 2010 var det en avsevärd ökning i väntetiden för AT, och 2011 och 2012 och var väntan ca 17 månader för Stockholm och 12 för Uppsala.
Trots detta har man inget minne av ett intryck av att Sylf eller Läkarförbundet var engagerad i frågan om balans mellan utbildning och AT-platser för 12 – 15 år sedan. Vid den tiden fanns några enstaka elektroniska kommentarer i LT att Sverige utbildade fler läkare än som landet kunde behöva. Vi får förmoda att diskussioner hölls bakom scenerna. Kanske är hemligstämplade?
För ca 5 år sedan blev det liv i luckan, möjligen pga utredningen om avskaffning av AT. Antalet läkare som utexamineras i Sverige har ökat sedan 2011. Läkartätheten per 100 000 i Sverige har ökat från 419 i 2016 till 432 år 2020. Är en så hög täthet på läkare rimlig? Vad har vi råd med? Hur många BT- och ST- platser behövs? Eftersom AT nu ersätts av BT så är AT ett övergående problem även om en del projektioner anser att AT måste bli kvar till 2029 för att alla som måste göra AT-kan få sin gjord.
År 2011 tog lite över 1000 Läkarexamen i Sverige. AT-Rankningen för 2012 (den för 2011) besvarades av 1098 och den för 2011 (för 2010) av 1154. Av dessa var ca 10 % utbildade utanför Sverige. Ytligt sett kan dessa siffror tolkas som att AT-platserna räckte. Det går dock också att läsa att från 2009 till 2010 var det en avsevärd ökning i väntetiden för AT, och 2011 och 2012 och var väntan ca 17 månader för Stockholm och 12 för Uppsala.
Trots detta har man inget minne av ett intryck av att Sylf eller Läkarförbundet var engagerad i frågan om balans mellan utbildning och AT-platser för 12 – 15 år sedan. Vid den tiden fanns några enstaka elektroniska kommentarer i LT att Sverige utbildade fler läkare än som landet kunde behöva. Vi får förmoda att diskussioner hölls bakom scenerna. Kanske är hemligstämplade?
För ca 5 år sedan blev det liv i luckan, möjligen pga utredningen om avskaffning av AT. Antalet läkare som utexamineras i Sverige har ökat sedan 2011. Läkartätheten per 100 000 i Sverige har ökat från 419 i 2016 till 432 år 2020. Är en så hög täthet på läkare rimlig? Vad har vi råd med? Hur många BT- och ST- platser behövs? Eftersom AT nu ersätts av BT så är AT ett övergående problem även om en del projektioner anser att AT måste bli kvar till 2029 för att alla som måste göra AT-kan få sin gjord.
AT ersätts inte av BT
1 år sedan
Kan inte säga vad som sades bakom kulisserna men om man googlar lite så hittar man artiklar från 2010-talet som beskriver hur Läkarförbundets kampanjande på 90-talet lett till akut läkarbrist. Vad jag minns ska det ha sänts en Uppdrag granskning på temat. Så nog gjorde facket en del och staten lyssnade. Kanske var förtroendet förbrukat därefter?
Läkartätheten är ett trubbigt mått när fler och fler (som ssk) helt lämnar yrket och jobbar inom industrin, management, forskning eller skolar om sig till programmerare (ja, det händer). SYLF har länge drivit linjen att det inte sker samordning mellan antalet läkarutbildningsplatser och AT-och ST-tjänster. AT rapporten är ett arbetsredskap för att påvisa bristen på AT-tjänster och har funnits i över ett decennium.
Jag vill väldigt tydligt påpeka att BT INTE ersätter AT.
BT är en del av ST och läkaren är legitimerad efter examen. Vi måste inse att de som kommer ta examen enligt nya programmet inte kommer kunna liknas vid nylegitimerade idag som i snitt har alltså 2,5-3 års klinisk erfarenhet. Det viktiga är att vi alla tar ett ansvar för att hjälpa de läkarna komma in i systemet 2026. Vi ska inte nedvärdera deras kompetens och därmed utsätta dem för en lönedumpning.
Läkartätheten är ett trubbigt mått när fler och fler (som ssk) helt lämnar yrket och jobbar inom industrin, management, forskning eller skolar om sig till programmerare (ja, det händer). SYLF har länge drivit linjen att det inte sker samordning mellan antalet läkarutbildningsplatser och AT-och ST-tjänster. AT rapporten är ett arbetsredskap för att påvisa bristen på AT-tjänster och har funnits i över ett decennium.
Jag vill väldigt tydligt påpeka att BT INTE ersätter AT.
BT är en del av ST och läkaren är legitimerad efter examen. Vi måste inse att de som kommer ta examen enligt nya programmet inte kommer kunna liknas vid nylegitimerade idag som i snitt har alltså 2,5-3 års klinisk erfarenhet. Det viktiga är att vi alla tar ett ansvar för att hjälpa de läkarna komma in i systemet 2026. Vi ska inte nedvärdera deras kompetens och därmed utsätta dem för en lönedumpning.
Semantik
1 år sedan
När 2013 års utredning om den nya Läkarutbildningen hade kört i diket pga professionens aversion mot att AT skulle avskaffas, gav Regeringen den statskloke barnläkaren Jens Schollin, f d rektor för Örebros universitet (som kirrat läkarutbildning dit), uppdraget att finna en lösning. Detta gjorde han, som förväntat, smidigt och med aplomb, baserat i princip på det som redan fanns i Storbritannien och våra nordiska grannländer.
Därmed är Läkarexamen också legitimation, som i de flesta EU länderna. Det ger personen frihet att söka jobb i hela EU. Schollin ville att BT inte skulle ANSES vara en mini-AT men vad är den? Något man måste göra innan man kan börja sin ST. Schollin oroade sig för att BT kunde bli en ny flaskhals, vilket förblir en sann oro.
Det tråkiga är att hade den första utredningen varit lika snillrik som Schollins hade vi sparat 7 år och inte haft denna diskussion idag om AT.
Därmed är Läkarexamen också legitimation, som i de flesta EU länderna. Det ger personen frihet att söka jobb i hela EU. Schollin ville att BT inte skulle ANSES vara en mini-AT men vad är den? Något man måste göra innan man kan börja sin ST. Schollin oroade sig för att BT kunde bli en ny flaskhals, vilket förblir en sann oro.
Det tråkiga är att hade den första utredningen varit lika snillrik som Schollins hade vi sparat 7 år och inte haft denna diskussion idag om AT.
Nej, inte semantik. AT är AT, BT är en del av ST
1 år sedan
Håller med om att det är synd att man förlorade så många år.
De som instämmer i att BT ersätter AT spelar direkt i händerna på arbetsgivaren. Det ger de utrymmet att lönesätta de som börjar en ST enligt 2021:s förskrift som just AT läkare. Det skulle i allra värsta fall sänka ingångslönerna för ST-läkare med ca 10 tusen med dagens löneläge. Vi hör ofta kollegor instämma i att de inte skulle förtjäna samma lön, vilket gör att vi underläkare känner oss ännu mer övergivna av våra kollegor.
Vi kan inte motarbeta varandra utan måste stå enade mot arbetsgivaren. En legitimation kommer med ett ansvar och måste ersättas. Självklart ska en person därefter också ersättas för alla andra relevanta meriter utöver det.
Glöm AT och tänk nytt. Examen leder till en legitimation vilket sedan ska ge en ST-tjänst direkt efter examen. BT ska enbart ses som en inledande randning där ST-läkaren behöver lite mer handledning som en ny kollega i yrket. Så är det i många andra länder och Sverige kan nog anpassa sig, men då måste regionerna se till att få vården att rulla utan den otroliga mängden vikarierande underläkare.
Jag ser det som positivt att läkare efter 2026 kommer ha möjlighet att flytta med sin legitimation till EU på ett enklare sätt. Det sätter krav på regionerna att erbjuda bättre löner och arbetsvillkor.
De som instämmer i att BT ersätter AT spelar direkt i händerna på arbetsgivaren. Det ger de utrymmet att lönesätta de som börjar en ST enligt 2021:s förskrift som just AT läkare. Det skulle i allra värsta fall sänka ingångslönerna för ST-läkare med ca 10 tusen med dagens löneläge. Vi hör ofta kollegor instämma i att de inte skulle förtjäna samma lön, vilket gör att vi underläkare känner oss ännu mer övergivna av våra kollegor.
Vi kan inte motarbeta varandra utan måste stå enade mot arbetsgivaren. En legitimation kommer med ett ansvar och måste ersättas. Självklart ska en person därefter också ersättas för alla andra relevanta meriter utöver det.
Glöm AT och tänk nytt. Examen leder till en legitimation vilket sedan ska ge en ST-tjänst direkt efter examen. BT ska enbart ses som en inledande randning där ST-läkaren behöver lite mer handledning som en ny kollega i yrket. Så är det i många andra länder och Sverige kan nog anpassa sig, men då måste regionerna se till att få vården att rulla utan den otroliga mängden vikarierande underläkare.
Jag ser det som positivt att läkare efter 2026 kommer ha möjlighet att flytta med sin legitimation till EU på ett enklare sätt. Det sätter krav på regionerna att erbjuda bättre löner och arbetsvillkor.
Märklig kritik.
1 år sedan
Hur hjälper detta upp dagens situation? Nu verkar SYLF få kritik för uteblivna åtgärder för 15 år sedan. Det var knappast dagens SYLF-medlemmar utan snarare dagens specialister och överläkare som satt i SYLF då. Vad är problemet? Att SYLF är "fräcka" nog att ställa krav på att få tillräckligt antal utbildningstjänster för att kunna fullfölja sin utbildning? Det är för mig ett fullständigt rimligt krav. Att det finns fler läkarutbildade är knappast heller SYLF:s fel. De erbjöds en utbildnig, sökte och kom in. Antalet utbildningsplatser är politiskt motiverat och beslutat. För att undvika läkarbrist får man förmoda. Sjukvården har ju också utan problem lyckats "sluka" alla läkare, de är inte arbetslösa. De saknar fortbildning. Så ett resonemang om för många läkare är totalt irrelevant.
Vad som borde vara relevant är att ALLA kolleger stöttar SYLF i att få sin utbildning så snart som möjligt. Med en hel del vilja kan man säkert lösa både kvantitet och kvalitet. Vi behöver nya specialister. Pensionsavgångarna närmar sig allt mer. Att skälla på SYLF istället för att ta tag i problemet ger ett bedrövligt intryck och är inte värdigt läkarkåren. Vi blir alla äldre och kommer att behöva morgondagens specialister.
Vad som borde vara relevant är att ALLA kolleger stöttar SYLF i att få sin utbildning så snart som möjligt. Med en hel del vilja kan man säkert lösa både kvantitet och kvalitet. Vi behöver nya specialister. Pensionsavgångarna närmar sig allt mer. Att skälla på SYLF istället för att ta tag i problemet ger ett bedrövligt intryck och är inte värdigt läkarkåren. Vi blir alla äldre och kommer att behöva morgondagens specialister.
Löner och arbetsmiljö
1 år sedan
Det säger sig självt att dagens Sylf-styrelse inte kan läggas till last för sina företrädares gärningar.
Det skulle dock vara intressant att får ett hum hur man agerade för sina medlemmars framtid vad gäller balans mellan antalet som utbildas och deras behov och rätt till AT. Det är ett enkelt och rättvist krav.
Överskottet på läkare gör att lönerna och arbetsmiljön kan pressas ytterligare, något som passar SKR. Den inkomst som en läkare hade 1963 eller 1973 är ett minne blott.
Det skulle dock vara intressant att får ett hum hur man agerade för sina medlemmars framtid vad gäller balans mellan antalet som utbildas och deras behov och rätt till AT. Det är ett enkelt och rättvist krav.
Överskottet på läkare gör att lönerna och arbetsmiljön kan pressas ytterligare, något som passar SKR. Den inkomst som en läkare hade 1963 eller 1973 är ett minne blott.
Framåt, inte bakåt.
1 år sedan
Nå, då är vi överens om att dagens Sylf inte kan svara för vad som skedde för tio-femton år sedan. Gott så. Jag har svårt att se varför gamla Sylf:s agerande skulle ha något större intresse idag. Visst, vi kanske kan hitta " de skyldiga" till dagens situation. Men Sylf har ju agerat i en kontext med intressenter långt utanför Läkarförbundet, de är knappast ensamma ansvariga för vad som hände. Politiker av alla kulörer har säkert det yttersta ansvaret för vad som beslutats.
Beträffande överskott på läkare, har vi verkligen det? Och att detta skulle sänka lönerna?
Visst, det pressar förmodligen underläkarlönerna, men de inkomster docent Breimer drömmer om fick man knappast som underläkare i alla fall. Lönerna i övrigt är ju Läkarförbundets ansvar, inte Sylf:s. Att SKR gläder sig åt tillgången på läkare kan vi säkert också vara överens om. De försöker ju t.o.m göra om underläkarna till sköterskor. I brist på de sjuksköterskor de har så förtvivlat svårt att behålla. Som jag skrev tidigare, situationen är sådan att ett förstatligande, rätt gjort, vore en välgärning. Låt oss under tiden stötta underläkarna i att få sin utbildning så snart det går.
Beträffande överskott på läkare, har vi verkligen det? Och att detta skulle sänka lönerna?
Visst, det pressar förmodligen underläkarlönerna, men de inkomster docent Breimer drömmer om fick man knappast som underläkare i alla fall. Lönerna i övrigt är ju Läkarförbundets ansvar, inte Sylf:s. Att SKR gläder sig åt tillgången på läkare kan vi säkert också vara överens om. De försöker ju t.o.m göra om underläkarna till sköterskor. I brist på de sjuksköterskor de har så förtvivlat svårt att behålla. Som jag skrev tidigare, situationen är sådan att ett förstatligande, rätt gjort, vore en välgärning. Låt oss under tiden stötta underläkarna i att få sin utbildning så snart det går.
Bra skrivet!
1 år sedan
Åke, tack för ditt stöd!
Jag hoppas dina kloka ord får vingar och sprider sig bland våra mer erfarna kollegor som inte riktigt verkar förstå att vi kommer få otroligt svårt att utbilda läkare över huvud taget framöver om vi inte snarast förenar kvalitet och kvantitet avseende utbildningstjänsterna. Lösningar finns, men det ställer krav på förändring av arbetssätt hos de som utbildar. Är det ovilja till förändring som är huvudproblemet mån tro?
Jag hoppas dina kloka ord får vingar och sprider sig bland våra mer erfarna kollegor som inte riktigt verkar förstå att vi kommer få otroligt svårt att utbilda läkare över huvud taget framöver om vi inte snarast förenar kvalitet och kvantitet avseende utbildningstjänsterna. Lösningar finns, men det ställer krav på förändring av arbetssätt hos de som utbildar. Är det ovilja till förändring som är huvudproblemet mån tro?
Tack för inbjudan till mer konstruktiva diskussioner
1 år sedan
Tack för din slutreplik. Utifrån textens sista stycke ser vi fram emot ett framtida samarbete mellan arbetsgivare och facklig organisation där man kan hålla båda tankarna i huvudet samtidigt - kvantitet och kvalitet.
Det finns lösningar där dessa två parametrar kan förenas och inte behöver vara motsatser.
Vi hoppas på mer fruktsamma diskussioner i framtiden än vad debattinlägg och replik bakom tangentbord möjliggör
Det finns lösningar där dessa två parametrar kan förenas och inte behöver vara motsatser.
Vi hoppas på mer fruktsamma diskussioner i framtiden än vad debattinlägg och replik bakom tangentbord möjliggör
Varför vänta när det finns ofyllda AT-platser?
1 år sedan
När man läser att Kronoberg inte kan fylla alla sina AT-platser så undrar man varför det gnälls om långa väntetider.
Lägre söktryck: Osäkert om Region Kronoberg kan fylla sina AT-platser (lakartidningen.se)
Lägre söktryck: Osäkert om Region Kronoberg kan fylla sina AT-platser (lakartidningen.se)
Läs om, läs rätt!
1 år sedan
Om man läser artikeln ordentligt framgår det att det varit samma underläkare som kallats till flera orter i landet för AT-intervjuer. Man har haft sena avhopp då flera underläkare fått AT på en annan ort de hellre ville jobba på. Det finns betydligt fler sökanden (189 till Kronoberg) och när man gått igenom hela sin reservlista på de man intervjuat står valet mellan att kalla till en ny, dyr intervjuomgång eller att anställa fler AT-läkare nästa rekrytering. Där har man valt det senare alternativet
Lösning?
1 år sedan
Lösningen på detta är ett centralt system som koordinerar, något som SYLF har tidigare motsatt sig och uttalat sig emot.
Om jag satt utan AT och hörde detta skulle jag genast försökt få tag på någon i Kronoberg och bett dem att ge mig en chans. Detta kanske hände men i så fall framgår inte som jag läser artikeln.
Om jag satt utan AT och hörde detta skulle jag genast försökt få tag på någon i Kronoberg och bett dem att ge mig en chans. Detta kanske hände men i så fall framgår inte som jag läser artikeln.
Ovärdig kommentar
1 år sedan
Jag förstår inte riktigt vad poängen är i att skriva något sådant? Vi pratar om att 2 platser av 1466 - 1,36 promille. Alla de har intervjuat har fått AT någon annanstans, man har alltså valt att intervjua så meriterade personer och så få att någon annan har roffat åt sig dem. Det framgår ju hur tydligt som helst att man haft för snäva kriterier (läs: för höga krav) och intervjuat för få. Eftersom det också framkommer att AT i Kronoberg har utmärkelsen Schysst rekrytering så är det rätt och riktigt att de bara anställer personer som gått igenom en rekryteringsprocess, allt annat vore vansinnigt.
Ur vårens annons för Kronoberg:
"För anställning krävs läkarexamen, goda referenser, genomförd personlig intervju samt godkänd registerkontroll. Det är meriterande med yrkeserfarenhet som underläkare både före och efter examen, gärna i Region Kronoberg. Meriterande är också annan relevant högskoleutbildning, forskningsmeriter och disputation. Övriga former av tidigare anställningar och utbildningar i Region Kronoberg är också meriterande.
[...] Gällande arbetslivserfarenhet som vikarierande underläkare vill vi ha referenser från läkare som arbetat tillsammans med dig. Verksamhetschefer får gärna anges, men inte utan tidigare nämnd läkarreferens. Det är av stor vikt att dina referenser är förberedda på att svara på våra frågor."
Kronoberg vill alltså helt uppenbart BARA ha personer om redan har jobbat efter examen, trots att det inte är ett krav för att få AT enligt lag. Det är också ganska tydligt att de knappast anställer någon som inte jobbat i regionen. Väntetiden i Kronoberg har stigit från 6,4 månader 2022 till 9,0 månader enligt nyligen utkomna AT-rapporten. Regionen har nu en tydlig plan på hur man ska göra denna omgången för att komma åt problemet vilket är hedervärt, tyvärr är de ointresserade av att sänka kompetenskraven (enligt artikeln).
Kronoberg är en av de minsta regionerna, men ändå rekryterar man per sjukhus. I Stockholm har man försökt få till samordnad rekrytering på 6 sjukhus, men det gick inte då ett visst universitetssjukhus önskade få cherry-pick:a forskande underläkare. Med tanke på det känns nationell rekrytering känns lite perspektivlös, även om det skulle vara resurseffektivt för både underläkare och regioner.
Du har tidigare skrivit att man får vänta länge för att "alla kan inte gör AT i Stockholm. Äntligen har jag siffror som visar att drygt hälften av alla underläkare flyttar på sig för att göra en AT (enligt AT-rapporten). Argumentet håller inte.
Ur vårens annons för Kronoberg:
"För anställning krävs läkarexamen, goda referenser, genomförd personlig intervju samt godkänd registerkontroll. Det är meriterande med yrkeserfarenhet som underläkare både före och efter examen, gärna i Region Kronoberg. Meriterande är också annan relevant högskoleutbildning, forskningsmeriter och disputation. Övriga former av tidigare anställningar och utbildningar i Region Kronoberg är också meriterande.
[...] Gällande arbetslivserfarenhet som vikarierande underläkare vill vi ha referenser från läkare som arbetat tillsammans med dig. Verksamhetschefer får gärna anges, men inte utan tidigare nämnd läkarreferens. Det är av stor vikt att dina referenser är förberedda på att svara på våra frågor."
Kronoberg vill alltså helt uppenbart BARA ha personer om redan har jobbat efter examen, trots att det inte är ett krav för att få AT enligt lag. Det är också ganska tydligt att de knappast anställer någon som inte jobbat i regionen. Väntetiden i Kronoberg har stigit från 6,4 månader 2022 till 9,0 månader enligt nyligen utkomna AT-rapporten. Regionen har nu en tydlig plan på hur man ska göra denna omgången för att komma åt problemet vilket är hedervärt, tyvärr är de ointresserade av att sänka kompetenskraven (enligt artikeln).
Kronoberg är en av de minsta regionerna, men ändå rekryterar man per sjukhus. I Stockholm har man försökt få till samordnad rekrytering på 6 sjukhus, men det gick inte då ett visst universitetssjukhus önskade få cherry-pick:a forskande underläkare. Med tanke på det känns nationell rekrytering känns lite perspektivlös, även om det skulle vara resurseffektivt för både underläkare och regioner.
Du har tidigare skrivit att man får vänta länge för att "alla kan inte gör AT i Stockholm. Äntligen har jag siffror som visar att drygt hälften av alla underläkare flyttar på sig för att göra en AT (enligt AT-rapporten). Argumentet håller inte.
Från startsidan
