Psykisk ohälsa är ett av de absolut största folkhälsoproblemen, uttryckte socialminister Jakob Forssmed (KD) på fredagens pressträff där strategin presenterades. Han gick vidare med att påpeka att mer än var femte ung kvinna upplever allvarliga psykiska påfrestningar. Var fjärde svensk upplever sitt liv som meningslöst, en fyrdubbling mot 2003. Och hälften av sjukskrivningarna hänger samman med psykisk ohälsa.
Den förra regeringen, som var socialdemokratisk, gav 2020 Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Totalt har dock 26 myndigheter varit involverade, plus ett antal andra aktörer såsom kommuner och föreningar. Nu, tre år senare, är den tioåriga strategin klar.
– Den breda medverkan av aktörer är unik också i ett internationellt perspektiv, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell på pressträffen.
Och fortsatte:
– Tidigare satsningar på området har präglats av kortsiktighet och varit spretiga och inte haft någon systematisk uppföljning.
Strategin har fyra övergripande mål: förbättrad psykisk hälsa för hela befolkningen, färre förlorade i suicid, minskad ojämlikhet i psykisk hälsa, och minskade negativa konsekvenser av psykiatriska tillstånd. De ska i sin tur nås genom ett antal delmål, såsom stärkt suicidpreventivt arbete och bättre kunskapsutveckling. Myndigheterna har också tagit fram ett uppföljningssystem.
– Vi har (tidigare) lagt för lite tyngd vid en systematisk uppföljning som i brett perspektiv följer upp om vi går åt rätt håll. Så vårt uppföljningssystem gör att vi kan följa både processer och resultat på en övergripande nivå, sa Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell vid pressträffen.
Arbetet ligger mycket ute i regionerna – hur går man vidare för att stimulera utvecklingen mot de olika delmålen?
– Nu påbörjar regeringen sitt beredningsarbete kring den här strategin. Vår ambition är förstås att en nationell strategi på det här området ska få ett så stort genomslag som möjligt. Det blir frågor vi får samtala med regioner och kommuner om, svarade Jakob Forssmed på frågan.
Olivia Wigzell påpekar att det finns en mångfald av insatser som regionerna arbetar med, som utökade hembesöksprogram hos till familjer och implementeringsarbete för att få ut kunskap om exempelvis ADHD och autismspektrumtillstånd.
– Med en mer samlad uppföljning kan vi se hur vi kan bygga de olika insatserna på varandra och rikta resurserna på ett bättre sätt än i dag. Jag tror inte att någon region kommer att bli överraskad av det vi föreslår, utan känna att man arbetar med de frågorna.
Kommunikation kommer att bli en viktig del i strategin, påpekade Karin Tegmark Wisell.
– Det här kommer att rikta sig till hela samhället, och vi kommer att behöva hjälpas åt i hela samhället.
Underlaget till strategin kan läsas på Folkhälsomyndighetens webbplats.
