Sedan 2021 har väntetiderna till läkarnas allmäntjänstgöring (AT) slutat öka. I årets AT-rapport ser de till och med ut att minska lite grann, även om medianväntetiden fortfarande är lång: 10 månader. Sylfs ordförande Robert Holmqvist vill dock inte ta ut någon seger i förskott.
– Det är glädjande, men för tidigt att säga att problemet är löst, säger han och påminner om att väntetiderna fortfarande är historiskt långa och att ett antal konkreta insatser gjorts för att lösa upp AT-proppen.
Bland annat har allt fler regioner kortat till sin AT till 18 månader, två öronmärkta statliga satsningar har gjorts för att få fram fler platser och AT-läkarna får tjänstgöra på andra kliniker än de traditionella.
– Med tanke på det kan jag tycka att väntetiden borde sjunka ännu mer, tycker Robert Holmqvist som också håller upp en varningsflagg när det gäller förändringen att AT-läkare placeras på flera tjänstgöringsställen än de traditionella.
– Omvårdnadsläkare har spridit sig som en löpeld de senaste två åren. Det är allvarligt. Men går det även in i AT som är en utbildningstjänst är det väldigt problematiskt. Det måste vi hålla ögonen på, säger Sylfs ordförande.
De senaste tre åren har majoriteten av regionerna uppgett att söktrycket till AT-platserna minskat. Fler uppger att det blivit färre sökande med utländsk läkarexamen. I Kronoberg säger man sig inte ens ha kunnat fylla alla årets AT-platser med behöriga sökande.
– Vi tycker inte man ska dra för stora växlar på det. Det kan till exempel handla om ett förändrat sökmönster, att man söker färre orter. Sedan finns det tecken på att färre utbildar sig till läkare utomlands, säger Robert Holmqvist.
En ljusning i årets resultat är att färre AT-läkare har gått ensamjour. Särskilt tydligt är det under psykiatriavsnittet. För fem år sedan gick hälften ensamjour, nu är det mindre än en tredjedel. Resten säger att de gått jour med en legitimerad läkare. Men Robert Holmqvist tycker, även här, att man inte ska dra för stora växlar av framsteget.
– Det finns en del frågetecken, tycker jag. På de andra avsnitten syns inte alls samma tydliga minskning som för psykiatrin. Sedan kan man fråga sig vilka de »legitimerade läkarna« är och hur mycket stöd AT-läkarna egentligen har.
Vad är mest upprörande av det som framkommer i rapporten, tycker du?
– Att så många, en fjärdedel av AT-läkarna, funderar på att lämna yrket. Och att 68 procent av dem funderar på att lämna det helt och göra något helt annat. Det är väldigt allvarligt för framtiden, säger Robert Holmqvist.
Och fortsätter:
– Regeringen har satsat på flera utbildningsplatser eftersom vi behöver fler läkare. Att då arbetsmiljön är så dålig att folk inte vill vara kvar i yrket gör mig orolig.
En stor anledning är, enligt underläkarna, vårdplatsbrist och hög arbetsbelastning. Att de ändå stannar kvar och jobbar som underläkare före AT och sedan AT-läkare, uppger många beror på att de vill ha sin läkarlegitimation. Om tre år går den första kullen ut nya läkarutbildningen och får legitimation direkt. Då kan det bli ännu svårare för regionerna att locka till sig de nya läkarna, tror Robert Holmqvist.
Vad bör regionerna göra?
– Flera saker. En är att korta väntetiderna till AT. Vi ser att de som jobbar i väntan på AT har allra sämst arbetsmiljö. De är samtidigt väldigt beroende av arbetsgivaren för att få AT. Därför går många med på det i tysthet. En annan är att börja lyssna på underläkarna. Det är vanligare att vilja sluta som läkare bland dem som inte känner att de kan påverka den egna arbetssituationen.
Årets AT-rapport är uppdelad i två delar – en del med själva AT-rankningen som främst riktar sig till blivande AT-läkare och en del som främst riktar sig till arbetsgivare som bland annat tar upp underläkarnas arbetsvillkor och innehåller förbättringsförslag.
Enkäten går ut till läkare som gör AT eller avslutade sin AT senast november 2022. 1 881 personer har besvarat årets enkät, en svarsfrekvens på 58 procent. 41 procent var män, 59 procent kvinnor. 91 procent har svensk läkarexamen.
Läs också:
Halland sjukhus Varberg i topp för tredje året i rad
Regional väntetid AT 2023. (2022 inom parantes)
Kortast
- Region Norrbotten 6,0 månader (7,2)
- Region Västerbottens län 6,6 månader (7,1)
- Region Dalarna 8,3 månader (7,1)
Längst
- Region Stockholm 16 månader (17,1)
- Region Uppsala 12,2 månader (12,5)
- Västra Götalandsregionen 11,6 månader (12,4)
46 procent av AT-läkarna bytte ort för att påbörja sin AT.
Längd på AT
- 18 månader: Region Östergötland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro län, Region Gävleborg, Region Västernorrland, Region Skåne, Region Stockholm, Region Västmanland och Region Norrbotten.
- 18–21 månader: Region Kronoberg, Region Västerbotten, Region Uppsala, Region Blekinge och Region Kalmar län.
- 21 månader: Region Jönköpings län, Region Sörmland, Region Gotland, Region Värmland, Region Halland, Region Dalarna och Region Jämtland Härjedalen.
Fotnot: Från nästa år kommer region Västerbotten endast ha 18 månaders AT:
(uppdaterad 2023-09-06)