Regeringen satsar tio miljarder i generella, och för framtiden permanenta, statsbidrag nästa år, och sex miljarder i riktade bidrag. Det berättade partierna i Tidö-samarbetet under en pressträff på fredagen inför den kommande budgetpropositionen.

I de totalt nära 16 miljarder kronorna ingår det så kallade sektorsbidrag på tre miljarder kronor för att stödja sjukvården, samt 43 miljoner till primärvården, som aviserades för ett par dagar sedan.

Med sektorsbidraget får regionerna ungefär sex miljarder kronor i statsbidrag som regionerna kan disponera någorlunda fritt. Det tycker Sveriges Kommuner och regioner (SKR) ska sättas i relation till det massiva underskott som regionerna står inför.

– För kommunernas del är det rätt okej utifrån de underskott vi har räknat med. Men för regionerna har vi räknat med underskott nästa år i storleksordningen drygt 20 miljarder. Då blir sex miljarder ganska lite, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, till Läkartidningen.

– Det blir hyfsat för kommunerna men väldigt tufft för regionerna, sammanfattar hon.

Du talar ju både för kommunerna och regionerna; hade du hellre sett en annan fördelning av samma pott?

– Ja, just nu har regionerna så pass mycket större utmaningar än kommunerna, så jag hade nog sett behov av en annan fördelning.

Annika Wallenskog ser, som Läkartidningen tidigare berättat, en mycket svår tid för regionerna. Alla har underskott relativt sina budgetar, och utan höjd skatt är det svårt att se andra lösningar än att minska hyrpersonal och anställda.

Hur ser du på hur mycket pengar regioner och kommuner får, utifrån landets ekonomiska situation där man inte heller vill driva på inflationen?

– Regeringen sa ju att man kan använda tidigare års överskott – resultatutjämningsreserver. Bara 13 regioner har resultatutjämningsreserv och av dessa regioner har många inte kvar något eller särskilt mycket av sina resultatutjämningsreserver inför nästa år, om man ska täcka underskottet med dem i år.

Regeringen kallar sin satsning i budgetpropositionen för historisk.

– Men vi kan inte kompensera kommuner och regioner för allt. Lika lite som vi kan kompensera hushåll för allt. Det skulle driva på inflationen, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Oppositionen var kritisk. Exempelvis Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ali Esbati kallar på X (tidigare Twitter) regeringens förslag för en »nedskärningsbudget« där det »fattas 18–20 miljarder«. Och Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet, betecknar budgetpropositionen som »en kalldusch för landets kommuner och regioner«.