En av de tre kirurgiska vårdavdelningarna på Luleå-sjukhuset, Kava (avdelning 53), är stängd sedan i början av september. Anledningen är, som Läkartidningen tidigare har berättat, sjuksköterskebrist. Avdelningen har varit helt beroende av hyrpersonal.
– Stängningen av avdelningen kändes som ytterligare en smäll och ett större steg än tidigare, efter en lång tid med neddragningar av vårdplatser, säger Mattias Bergman som är en av tolv ST-läkare i kirurgi i Norrbotten.
Var det fel att stänga avdelningen?
– Det går inte att svara på riktigt. Det gick inte att ta något annat beslut. Det var nästan inte ens ett beslut utan mer som »Det finns ingen som arbetar på avdelningen, då finns det ingen avdelning«.
Vilka konsekvenser får det för er arbetsmiljö?
– Den blir förstås sämre. Är man på akutteamet har man patienter på flera olika ställen. Det blir mycket rörigare. Det är inte fler patienter totalt sett, men det blir svårare per patient, säger Mattias Bergman.
På grund av bristen på kirurgiska vårdplatser, blir kirurgiska patienter kvar på akuten, vårdas på tillfälliga korttidsplatser i anslutning till akuten eller på en annan avdelning. Det försvårar för läkarna eftersom de inte har samma uppbackning av sjuksköterskor som är specialiserade på patientgruppen, enligt Mattias Bergman.
– Det sker missar hela tiden så klart, och vi läkare måste vara mer vaksamma.
På akuten finns ingen formaliserad rond likt på en vårdavdelning utan läkarna går ner till akuten och kollar av prover, givna läkemedel, vitalparametrar, hur patienten mår och pratar med ansvarig sjuksköterska. Det leder till att det är mycket större risk att något missas från både läkare och sjuksköterskor än på en vårdavdelning, påpekar Mattias Bergman.
– Akutsköterskorna är inte rustade vare sig kompetensmässigt eller arbetssättsmässigt att vara en vårdavdelning. Det är problem med saker som läkemedelshantering, provtagning och kontroll av vitalparametrar. Varje patient som ligger kvar på akuten gör det svårare för både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor att ta hand om de nya som kommer in.
Hur påverkar det patientsäkerheten?
– Den är satt ur spel. Det finns inga normala säkerhetskontroller, säger Mattias Bergman och berättar om två exempel från de senaste dagarna. En patient med pankreatit som legat på akuten hade inte kissat eftersom hen inte fått vätska. På en annan kirurgisk satellitpatient missades rutinprover, vilket förlängde vårdtiden en halv dag.
– På en kirurgavdelning gör sköterskorna saker automatiskt, som att ta vissa prover. Med satellitpatienter måste läkarna specifikt ordinera saker, annars görs det inte, förklarar han.
För att avlasta akutmottagningen och skapa plats åt de kirurgiska patienterna har sju tillfälliga platser skapats, där patienter ska kunna ligga max 72 timmar. Platserna bemannas med hyrpersonal och ska vara kvar fram till oktober, då Region Norrbotten räknar med att läget förbättras när det gäller slutenvårdsplatser. Det finns även korttidsplatser, där patienter ska ligga max 24 timmar. Mattias Bergman beskriver det som ett »plåster på såret« och en nödlösning för att inte få en totalt katastrof på akutmottagningen. Stämningen i läkargruppen är kollegial och hjälpsam, enligt honom. Samtidigt finns det en växande uppgivenhet.
– Det är konstant osäkert för patienterna. Vi läkare kan inte göra ett bra jobb. Vissa mår dåligt inför sina jourer. Vi vill vara kirurger och ta hand om patienterna bra men har svårt att göra det nu.
Tror du att den stängda kirurgavdelningen kommer kunna öppna igen vid årsskiftet?
– Jag hoppas det. Om det ska lösas måste man ändra något för personalen. Man kan inte räkna med att fortsätta på samma sätt och bara rekrytera nytt folk. De kommer inte heller stanna kvar om det inte görs en tydlig förändring. Regionledningen måste ändra villkor och arbetssätt så att personal vill arbeta.
Mattias Bergman upplever att de närmaste cheferna jobbar hårt för en förändring, men han menar att det även krävs lösningar och förslag högre upp i sjukhus- och regionledningen för att få till en varaktig förbättring.
Ser du någon risk att läkare ska säga upp sig?
– Jag har inte hört någon prata om det, men det är klart att det finns en risk. Det är mentalt jobbigt. Det är skillnad att vara stressad för att jag har en dålig patient. Det kan jag göra något åt. Men om det ligger patienter på akuten som jag vet får dålig vård, kan jag inte göra något åt det.
Hur påverkas er ST-utbildning?
– Det är svårare att få tid till direkt patientarbete och man hinner träffa färre akuta patienter eftersom så mycket tid går åt till att rodda en massa annat.
Inför stängningen sa Mats Lundin, divisionschef för länssjukvård 2 inom Region Norrbotten, till Norrbottens-Kuriren att det kommer bli en utmaning. Han påpekade att stängningen inte gjorts för att spara pengar, utan för att det inte är hållbart att ha en avdelning som drivs helt av hyrpersonal.
– Jag har full förståelse för hur akutens personal känner, men vi tror verkligen att det här kommer att bli bra för både patienter och personal på sikt. Den akuta vården måste vi alltid lösa och det gör vi varje dag, sa han också till tidningen.
Planen är fortfarande att Kava ska öppnas igen vid årskiftet med fast personal, enligt Mats Lundin. »Om det kommer att gå i lås är för tidigt att svara på i dag«, skriver han i ett mejlsvar till Läkartidningen. »Arbetet med att öppna upp fler vårdplatser på kirurgavdelningen pågår för fullt och resultatet av det arbetet kommer att avgöra när de sju extra vårdplatserna stängs. Målsättningen är fortfarande att dessa vårdplatser stängs i oktober«, skriver han vidare.
Mats Lundin beskriver oron för patientsäkerheten bland kirurgerna som relevant och han anser att den bör tas på största allvar.
