Cannabis och cannabidiol (CBD) har debatterats hett sedan några år tillbaka, men en övergripande summering av dess risker och potentiella nytta har hittills saknats för eventuell implementering i sjukvården. En ny paraplyöversikt i BMJ [1] summerar dock alla metaanalyser av cannabisrelaterade produkter och har inkluderat randomiserade kontrollerade studier (RCT) 2008–2022 och observationella studier 2002–2022. Sammanlagt påträffades 364 studerade samband, främst med låg evidensgrad enligt GRADE (55 procent); endast 3,8 procent av associationerna hade hög evidensgrad.

RCT-analyserna i denna artikel visar följande, presenterat som oddskvot (OR) med 95 procents konfidensintervall (95KI):

  • Vid blandade smärttillstånd såg man en effekt med hög evidensgrad i form av psykologiska biverkningar såsom konfusion, eufori och visuella hallucinationer (OR 3,07; 95KI 1,79–5,26), synbiverkningar, däribland suddig syn (OR 3; 95KI 1,79–5,03), och CNS-biverkningar med bland annat somnolens, yrsel och berusningskänsla (OR 2,84; 95KI 2,16–3,73). Detta är visserligen ett fint sätt att säga att de blev påverkade, vilket är föga förvånande. Vid kroniska smärttillstånd såg man en smärtreduktion på 30 procent (OR 0,59; 95KI 0,36–0,93; hög evidensgrad), dock ingen smärtfrihet.
  • I befolkningen i stort förvärrades psykotiska symtom (OR 5,21; 95KI 3,36–8,01; hög evidensgrad) och alla psykiska symtom (OR 7,49, 95KI 5,31–10,42; hög evidensgrad).
  • Vid multipel skleros och paraplegi visades minskad spasticitet (OR 0,63; 95KI 0,51–0,8; måttlig evidensgrad) och smärta (OR 0,71; 95KI 0,53–0,94; måttlig evidensgrad), dock med ökade parasympatiska biverkningar (muntorrhet, yrsel etc, alla med måttlig evidensgrad).
  • Vid epilepsi har cannabidiol (CBD) testats, och med denna behandling ses bland annat en minskning av antalet behandlingsresistenta anfall (OR 0,33; 95KI 0,23–0,45; måttlig evidensgrad), med diarré som den tydligaste biverkningen (OR 2,25; 95KI 1,33–3,81; hög evidensgrad).

Samma summering av evidensen gjordes för observationella studier 2002–2022 och visade många samband som framför allt var av låg evidensgrad, utom associationen till psykos vid bruk under tonåren (OR 1,71; 95KI 1,47–2).

Artikeln kan ses som en kunskapskarta över cannabis, som visar på klara effekter och områden som behöver beforskas ytterligare. Frågan om cannabis som medicinsk behandling delar experter, med en del starka förespråkare och starka motståndare. Denna summering kan bidra till att avdramatisera frågan. Behandling kan ge god effekt under särskilda omständigheter och har en särskild biverkningsprofil med eventuell beroenderisk, som även framhävs i en kopplad kommentar [2]. Hur man väger gynnsamma effekter mot biverkningar är fortsatt upp till skrået, patienterna och evidensen.