Under fredagen samlades Sahlgrenska universitetssjukhusets politiska ledning. I fokus för mötet stod det ekonomiska läget. En ny delårsrapport presenterades, som ger en minst sagt mörk bild av universitetssjukhusets ekonomi. Just nu ser det ut som sjukhuset gör ett underskott på 1,2 miljarder kronor i år. Det är en försämring med 330 miljoner jämfört med den prognos som lämnades efter april. Det handlar främst om högre kostnader än budgeterat för personal och läkemedel.
Läget är ytterst allvarligt, enligt Cecilia Dalman Eek (S), ordförande för Sahlgrenska universitetssjukhuset. Om sjukhuset inte får kontroll på kostnaderna räcker inte pengarna till att betala personalens löner.
– Det handlar om så mycket pengar att vi inte kommer att ha råd med det framöver. Vi måste få kontroll på kostnaderna för att kunna betala löner till personalen. Det är inte många månader vi har på oss, säger hon till Sveriges Radio P4 Göteborg.
Hon efterlyser stöd från regeringen. Annars blir inflationskrisen systemhotande, skriver hon på X, tidigare Twitter. »Kostnaderna på SU kan inte fortsätta öka. VGR har en stark ekonomi och betalar såklart löner, men det håller inte i längden», fortsätter hon inlägget.
Om en månad ska Sahlgrenskas nya sjukhusdirektör Boubou Hallberg presentera en långsiktig plan för hur SU både ska kunna klara budget och samtidigt ge patienter vård.
– Mitt mål är att patienterna ska drabbas så lite som möjligt, säger Cecilia Dalman Eek till radion.
Antalet nettoårsarbetare har ökat drygt fyra procent jämfört med förra året, trots att planen var att minska antal nettoårsarbetare jämfört med 2022. Personalkostnaderna har hittills i år kostat en halv miljard mer än beräknat. Cecilia Dalman Eek utesluter inte att det kan bli uppsägningar. Hon tycker dock det är positivt att antalet administrativ personal har minskat. Det är i stället vårdpersonal – bland annat läkare – som står för ökningen.
I maj beslutade SU:s styrelse om en handlingsplan för att sänka kostnaderna med 600 miljoner kronor. I augusti beslutade sjukhusstyrelsen om ännu fler åtgärder – mot de fackliga organisationernas vilja. Det handlar bland annat om att fler patienter, som inte bedöms behöva sjukhusvård, ska tas om hand av primärvården i stället.
Hanna Kataoka, ordförande för Västra Götalands läkarförenings sektion vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och förbundsstyrelseledamot ser inte det som en bra lösning eftersom primärvården saknar resurser.
– Så länge man inte har löst problemet med fast läkarkontakt eller listningstak i primärvården tror jag att det blir väldigt svårt. Det går att föra över arbetsuppgifter, uppdrag och pengar till primärvården, men om det inte finns någon som utför arbetet är det i slutändan patienterna och vårdpersonalen som blir lidande, har hon tidigare sagt till Läkartidningen.
Åtgärderna har hittills inte gett tillräcklig effekt. Alla åtgärder är inte heller genomförda. För att öka takten har ett sjukhusgemensamt program startats upp med syfte att samordna, följa upp och utvärdera beslutade åtgärder.
Så sent som i april 2022 hade universitetssjukhuset en ekonomi i balans. Högre kostnadsnivå och minskande intäkter det senaste året har lett till att sjukhuset under de åtta första månaderna i år har haft en månatlig ekonomisk obalans på i genomsnitt 110 miljoner kronor.
Läs mer:
Sparförslag på ytterligare drygt 500 miljoner för SU – facket kritiskt
Så vill ledningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset miljonspara
(uppdaterad 2023-10-02)
