Det skenande gängvåldet har satt säkerhetsfrågor på agendan. Personal på traumaenheten på Karolinska i Solna berättar för Läkartidningen hur det är att möta gängvåldets offer – och personalen säger att de känner sig trygga. Där och då är patientens bästa i fokus – det finns inget annat att tänka på.
Men det finns en annan sida av myntet, påpekar huvudskyddsombudet och överläkaren i internmedicin, Mikael Nilsson. Den sidan innebär exempelvis obehöriga på sjukhuset och oförutsedda, våldsamma händelser – oavsett om de är gängrelaterade eller inte.
Sjukhusets skalskydd är svagt i vissa avseenden, tycker Mikael Nilsson.
– Den som planerar för att komma in kan också göra det, säger han och fortsätter:
– Vi har nyligen haft en incident där medlemmar från olika kriminella gäng råkat befinna sig på samma plats, berättar han.
Mikael Nilsson vill inte gå in på händelsen i detalj, men berättar att gängrelaterade incidenter av olika slag inträffar då och då.
En annan händelse kopplad till säkerheten inträffade för två år sedan, något som Dagens Nyheter uppmärksammade. En obehörig man i sjukhuskläder strök runt på intensivvårdsavdelningen, vilket framkom genom ett anonymt tips till en hög chef inom intensivvården. Anställda instruerades att inte vara ensamma och sjukhuset skärpte säkerheten med bevakning och ordningsvakter.
– Frågan med hot och våld på sjukhuset har vi jobbat med en hel del senaste åren, men det har framför allt handlat om reaktivt arbete på olika händelser.
Mikael Nilsson tycker att sjukhuset behöver arbeta mer proaktivt. Enligt honom bör fokus ligga på att utbilda personalen i alla typer av hot och våld, snarare än förstärka skalskyddet och satsa på vaktpersonal.
– När det kommer till just gängvåld handlar det ju om människor som är beredda att ta till en hög dos våld om de inte får som de vill.
Och på sjukhuset krävs åtgärder, tycker han.
– Vi hänger inte med i den här utvecklingen, säger Mikael Nilsson och förklarar:
– I en klinisk situation är all vårdpersonal superproffsig; vi vet precis vad vi ska göra i akuta situationer. Om det däremot uppstår ett oväntat hot, att våld riktas mot oss eller vår kollega, då har vi plötsligt väldigt lite att hålla oss i.
Är fler vakter ett alternativ?
– Jag tror inte på det. Jag tror på att förmå organisationen att steppa upp när det behövs. Även den som är timanställd måste veta exakt vad som ska göras om något händer, säger Mikael Nilsson.
Håkan Borgström, säkerhetschef för både Karolinska universitetssjukhuset i Solna och i Huddinge, berättar att de inte utökat antalet vakter på någon av enheterna under hösten.
– Men vi har säkrat upp i våra avtal med företaget som tillhandahåller vakter så att vi snabbt kan kalla in fler. Och vi har ordningsvakter dygnet runt.
Däremot har samarbetet med Polisen fördjupats de senaste åren, uppger Håkan Borgström.
– Det beror på det hårdare klimatet med skjutningar, sprängningar och gängvåld. Dessutom har ökningen av terrorhotnivån spelat in. Vi har tätare kontakt med ordningspolisen, underrättelsesidan och insatspolisen och vi övar regelbundet med dem för att de ska känna till våra lokaler om det händer något här.
Huvudskyddsombudet efterfrågar mer utbildning hos personalen – vad säger du om det?
– Trygghetsfrågorna är högt upp på agendan. Vi har avtal med ett företag som utbildar personalen i hot och våld. Under åren 2022–2023 har vi haft 21 utbildningar för de mest utsatta avdelningarna, exempelvis intensivakuten, och det är fler utbildningstillfällen än tidigare år. De handlar om hur personalen ska lära sig agera i sådana situationer och undvika konfrontation, säger Håkan Borgström.
Han delar Mikael Nilssons uppfattning om att det kan göras mer.
– Eftersom personalomsättningen är hög på grund av alla möjliga orsaker som att folk är föräldralediga behöver vi hela tiden rulla de här utbildningarna. Och det är viktigt att personalen är säkerhetsmedveten och vaksam – och flaggar för saker som inte stämmer, säger Håkan Borgström.
