Statskontoret har haft i uppdrag att följa klagomålshanteringen efter att patientsäkerhetslagen infördes 2011. Socialstyrelsen, senare IVO, tog då över ansvaret från HSAN att utreda klagomål från allmänheten mot hälso- och sjukvårdspersonal.
Enligt den slutrapport som nu är klar finns det indikationer på att rutinerna för hantering av patientklagomål skiljer sig mellan IVO:s regionala tillsynsavdelningar, exempelvis när det gäller hur nyinkomna klagomål bedöms. Samtidigt saknas det uttalade kriterier för när kritik ska utdelas och inte. Det senare är en brist som påtalats av såväl SKL, Läkarförbundet som Vårdförbundet, eftersom IVO:s beslut inte kan överklagas.
För att höja rättssäkerheten anser Statskontoret att IVO bör utveckla bedömningsstöd för beslut om kritik samt metoder för att följa upp besluten i efterhand. Statskontoret tycker också att IVO bör genomföra åtgärder för att sprida och tillgängliggöra de beslut som fattas, till exempel genom att bygga upp en sökbar beslutsdatabas.
Statskontoret anser vidare att IVO bör bli bättre på att analysera olika typer av underlag samlat, eftersom lex Maria-anmälningar, patientklagomål och patientnämndernas underlag kan komplettera varandra. IVO bör även ta initiativ till ett utbyggt samarbete med patientnämnderna, både när det gäller enskilda ärenden och för att få relevant underlag för sin tillsyn.
När det gäller hanteringen av klagomål har Statskontoret i en delrapport i december i fjol föreslagit en rollfördelning, där patientnämndernas roll är att förmedla indikationer om fel till vården och ge enskilda patienter förklaringar till inträffade händelser, medan IVO i första hand ska utreda allvarliga missförhållanden och systembrister. Enskilda ska fortfarande kunna anmäla missförhållanden till IVO, men ärenden av mindre vikt i ett systemperspektiv bör kunna överlämnas till berörd patientnämnd.
Ett flertal patientnämnder har protesterat mot förslaget. Nämnden i Stockholms läns landsting menar att det skulle minska patienternas möjlighet att få sin sak prövad av en oberoende instans och varnar för att förtroendet skulle skadas om klagomålen hänvisas tillbaka till det landsting som patienten anmält.
Eventuella organisatoriska förändringar av klagomålshanteringen, inklusive författningsändringar, utreds för närvarande av Klagomålsutredningen.