Den 18 oktober 2023 publicerade Aftonbladets »200 sekunder« med Robert Aschberg i spetsen ett inslag om läkarstudenter som studerat i Polen, Tjeckien, Lettland och Litauen [1]. Man lyfter i programmet fram sex studenter som vittnar om bristande praktik och tentamina, som är möjliga att fuska sig igenom. Detta är givetvis inte bra, och vi välkomnar att utbildningsminister Mats Persson agerar i frågan [2].

Det vi i denna situation däremot inte ska göra är att dras med i ett drev. Vi har tillsammans utbildat hundratals AT- och BT-läkare som studerat utomlands. De allra flesta av dessa är i dag utmärkta kollegor som jobbar väldigt hårt. Kvaliteten varierar från ort till ort, och att dra alla universitet i Östeuropa över samma kam blir fel. Exempelvis kan en kurs i Warszawa eller Gdańsk tappa stora delar av sina studenter, som inte godkänns på grund av högt ställda krav. Läkarna som studerat utomlands behöver dessutom ofta jobba extra hårt efter examen för att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

SLF student arrangerar årligen en välbesökt utlandsmässa för svenskar som studerar utomlands, och engagemanget och drivet i gruppen är högt. Det finns med andra ord massvis av studenter i dessa länder som är drivna, duktiga och som inte fuskar systematiskt. Det är i detta läge viktigt att komma ihåg.

Läkarförbundets första reaktion har varit att rikta sig utomlands. Emelie Hultberg, ordförande för Utbildnings- och forskningsrådet vid Sveriges läkarförbund, säger till Läkartidningen att »utmaningen är att det är en svår arena för oss att agera på. Det är aktörer och myndigheter i respektive land som har tillsynsskyldighet. Det är viktigt att de processerna fungerar – de verkar inte ha fungerat fullt ut här« [3].

Att ändra utbildningsapparaten i andra europeiska länder är givetvis närmast ett sisyfosarbete. Däremot har Läkarförbundet och arbetsgivarna möjlighet att agera på hemmaplan. Lejonparten av de 2 095 utlandsstudenterna kommer nämligen tillbaka till Sverige [4], och sedan 2021 finns det ett systematiskt sätt att ta hand om dessa studenter: genom bastjänstgöring (BT).

Därför har en av våra BT-chefskolleger kallat BT för »det bästa som hänt svensk hälso- och sjukvård«. Vi har ett system på plats för att ta höjd för både varierande utbildningar och varierande individer. Detta är ett system som har inbyggda kontinuerliga bedömningar och som kan hjälpa individer in i svensk vård samt sålla ut dem som har alldeles för bristande medicinska kunskaper med sig från grunden.

Vårt medskick till Läkarförbundet, Sveriges verksamhetschefer och övriga berörda chefer är: låt BT vara en kvalitetsindikator för våra utlandsstudenter. Har man tagit sig igenom en svensk BT så har man kunskapstestats och utvärderats för svensk hälso- och sjukvård. Detta gäller även dem som genomfört allmäntjänstgöring.

Ge utlandsstudenter som anställs före BT god handledning. Det är alltid viktigt att ge god handledning och introduktion till våra kollegor på deras allra första arbete. Detta är särskilt viktigt för just denna grupp.

Sist men inte minst: fundera både en och två gånger innan läkare med utländsk utbildning utan genomförd BT anlitas som stafettläkare. Innan BT är genomförd kräver dessa läkare god handledning, något man inte får som stafettläkare.