De cirka 100 svenska kvalitetsregistren är stundtals omdebatterade. De omnämns omväxlande som en guld­gruva för utveckling och en väsentlig faktor bakom den goda sjukvård landets medborgare har tillgång till, men också ibland som tidsslukande administrativa svarta hål, där data bara ska registreras utan att någonsin komma till användning och utan skönjbar effekt på vårdens kvalitet. Sällan diskuteras dock vad kvalitetsregistren faktiskt har bidragit med, och bidrar med, i form av utveckling av sjukvård.

Läkartidningen inleder därför i detta nummer en återkommande presentation av kvalitetsregistren. Vi har i förstone tillfrågat ett antal register om att själva beskriva tankarna bakom och syftet med registret, hur det är uppbyggt och arbetar, samt en beskrivning över de viktigaste resultaten registret har bidragit till och vad man förväntar sig de kom­mande åren. Först ut är CPUP (Cerebral pares uppföljningsprogram). Övriga tillfrågade register är Svenska intensivvårds­registret, Svenskt perioperativt register och Graviditets­registret.

CPUP är för de flesta ett okänt register, som dock tack vare sina goda resultat faktiskt blivit en svensk exportvara (uppföljningsprogrammet finns numera även i Norge, Danmark, Stor­britannien och i delar av Island och Australien) och som på ett alldeles påtagligt sätt bidragit till drabbade barns, och numera även vuxnas, dramatiskt förbättrade vård. Trevlig läsning!