Som vårdgivare måste man ha en arbetsplatskod för att kunna förskriva läkemedel inom förmånen. För att få det räcker det i dag med att man bedriver sjukvård inom en region.
I ett uppmärksammat fall fattade Region Stockholm förra året beslut om att tillfälligt dra in arbetsplatskoden för en privat vårdmottagning i Stockholm som i stor skala förskrivit medicinsk cannabis till smärtpatienter utan att det varit medicinskt motiverat.
Socialstyrelsen rev dock upp beslutet – något som regionen i sin tur överklagade till förvaltningsrätten. Socialstyrelsen konstaterade att det inte ingår i myndighetens uppdrag att utöva tillsyn över vårdgivare eller att pröva frågor om behörighet och förskrivningsrätt utan att det som ska prövas är om mottagningen har rätt till arbetsplatskod utifrån gällande bestämmelser.
Kort därefter stängde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ned vårdgivarens verksamhet med hänvisning till mycket allvarliga brister. Koncernen bakom företaget startade dock snabbt en ny vårdmottagning med samma koncept i samma lokaler.
Nu – när även det rättsliga maskineriet tuffat färdigt – avvisar förvaltningsrätten regionens överklagande. Enligt förvaltningsrätten hade regionen enligt gällande lagstiftning ingen befogenhet att fatta beslut om att dra in vårdgivarens arbetsplatskod. Rätten slår också fast att regionen inte har rätt att överklaga Socialstyrelsens beslut.
När det gäller just den här vårdgivaren har beslutet ingen påverkan eftersom Ivo redan satt stopp.
Men enligt Magnus Thyberg, avdelningschef Kunskapsutveckling i Region Stockholm, har beskedet från förvaltningsrätten bäring på regionens möjligheter att agera mot andra privata vårdgivare framöver.
I ett mejl till Läkartidningen beskriver han det som bekymmersamt att regionen inte kan ta hänsyn till patientsäkerhet vad gäller tilldelning eller borttagning av arbetsplatskoder.
Enligt Magnus Thyberg tittar regionen nu på konsekvenserna av förvaltningsrättens beslut och utreder möjliga handlingsalternativ:
»Det känns inte rimligt att vi har verksamheter där vi är bekymrade över patientsäkerheten men där de ändå kan förskriva recept. Rimligen borde en statlig utredning tillsättas för att se över lagstiftningen inom området.«
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, håller med om att lagstiftningen kan behöva ses över.
– Lagstiftningen ser knepig ut. Regionen har egentligen inga befogenheter mer än att de kan lyfta frågan till Socialstyrelsen. Det är svårt för regionen att ta ansvar för hälso- och sjukvården om man inte har någon makt att påverka vilka som har befogenhet att förskriva läkemedel.
Han tillägger att man möjligen kan tro att regionen – som är närmare verksamheten – har bättre insyn och är bättre lämpad att fatta de här besluten än vad Socialstyrelsen är.
Ser du några risker med att låta en region få befogenhet att fatta den här typen av beslut?
– Nej, det kan jag inte se. Om regionen skulle ha befogenhet att dra tillbaka arbetsplatskoden så kan ju vårdgivaren vända sig till förvaltningsrätten. Så det är egentligen inga risker med det.
