Två olika behandlingsalternativ vid cancer – men den enda skillnaden att det ena alternativet innebär en procents risk att dö. Det scenariot presenterades för en grupp på 183 medicinska experter, liksom drygt 1 200 personer ur allmänheten, i en studie vid Linköpings universitet.

– Sedan bad vi deltagarna att sätta en prislapp: Hur mycket får det helt patientsäkra alternativet kosta för att de båda behandlingarna ska vara likvärdiga? säger Gustav Tinghög, professor vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling och verksam vid Prioriteringscentrum.

Det visade sig vara en inte särskilt svår uppgift.

– Det klarade folk av. Men i nästa steg av experimentet ställde vi de två alternativen mot varandra och bad deltagarna att välja.

Eftersom de själva hade satt ett pris som gjort behandlingarna likvärdiga borde utfallet bli 50/50, menar Gustav Tinghög. Så blev det dock inte. Runt 90 procent av både de medicinska experterna och allmänheten valde det dyrare, men riskfria alternativet. Det tolkar forskarna som att känslorna i många fall tagit över, eftersom patientsäkerhet är ett värde som gör det enklare att motivera sitt beslut, både för sig själv och för andra.

– Inom vården finns det massor av värden som hela tiden måste balanseras mot varandra. Man kan inte få allt, eftersom resurserna är begränsade. Men när man gör val är det svårare att motivera beslut med hänvisning till ekonomi än till patientsäkerhet. Och den här effekten syns alltså även bland personer som är vana att tänka på den här typen av dilemman, säger Gustav Tinghög.

Så kontentan är att vårdpersonal också är människor och har svårt att stänga av sina känslor?

– Ja, absolut. Men det kanske de inte ska göra heller. Känslor är inte per automatik dåligt, utan de ger en förmåga att se helheten. Men det viktiga för att bli en bra beslutsfattare är att kunna byta tankesätt; att växla mellan sitt känslomässiga och sitt analytiska tänkande.

Gustav Tinghög hoppas att studien ska leda till en ökad förståelse för varför vårdens resurser inte alltid används optimalt. Patientsäkerheten går före, trots att det kanske hade gått att få större nytta för pengarna genom annorlunda prioriteringar, menar han.

– Jag tycker ofta att man ser att värden som patientsäkerhet slängs in som ett slags trumfkort i debatten, för att stänga igen diskussionen. Men värden måste alltid vägas mot varandra, det är inte svart och vitt.

Studien har publicerats i tidskriften Judgment and Decision Making. I gruppen med medicinska experter ingår medlemmar av International Society for Priorities in Health, med alltifrån personer med medicinsk bakgrund till forskare och politiker.