Under mandatperioden 2002–2006 införde Socialdemokraterna systemet med närakuter, vilket följdes av en period med husläkarjourer. Nu är det åter socialdemokratiskt styre i Stockholmsregionen, och på grund av det ekonomiska läget har regionen beslutat att lägga ner Aleris Närakuten Hötorget [1]. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vill gå längre och lägga ner samtliga närakuter i regionen.

Hötorgets närakut tar årligen emot omkring 35 000 patientbesök. Orsakerna till besöken kan innefatta allt från frakturer till blodproppar i ben och lunginflammationer. Dessa patienter, som tidigare hade fått ta sig till akuten, kan nu söka hjälp vid en närakut i stället för sjukhusens akutmottagningar. Vissa patienter skulle möjligen kunna få hjälp på vårdcentralen om de kunde få tid samma dag, men det är oftast inte möjligt på grund av stundtals långa väntetider.

Närakuterna ger regionens invånare större tillgänglighet till akut sjukvård, och behovet att söka sig till akutsjukhusen minskar [2]. Om en person har ont över njurlogerna och feber, som vid en njurbäckeninflammation, kan vårdcentralen ibland ge besökstid först om en månad. Ska patienten då i stället söka sig till ett akutsjukhus? Akutsjukhusen är redan nu hårt belastade och har dessutom mycket längre väntetider än en närakut. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är ett besök på närakuten mer kostnadseffektivt för skattebetalarna: en bruten handled, med röntgenundersökning och behandling, kostar 2 000 kronor på en närakut jämfört med 4 000 kronor på ett sjukhus [2]. Den ersättning som närakuterna får för ett besök för samma diagnos är mycket lägre i jämförelse med akutmottagningarna, och att vårda patienter för akuta skador på en närakut är mer kostnadseffektivt än på akutmottagningarna.

Innan Närakut Hötorget öppnade hade akutmottagningen vid Capio S:t Görans sjukhus 15 000 fler patientbesök per år. Vi anser att det kan vara till gagn för medborgarna att det finns en närakut som också är centralt placerad, då det rör sig många människor i området och även med tanke på det ökade våldet i samhället.

Under Järvakravallerna gick hälso- och sjukvårdssystemet upp i beredskap, vilket innebar att berörda akutmottagningar på storsjukhusen tömdes för att ge plats åt inkommande patienter. Ambulanser och patienter med skador, sjukdomar och problem som inte kunde vänta på behandling omdirigerades då till närakuterna vid Hötorget och i Sollentuna.

Covid-19 är en sjukdom som ännu medför stor risk för liv och hälsa hos personer i riskgrupper och har potentiellt stor påverkan på sjukvården och samhället. På flera sjukhus råder nu ett ansträngt läge på grund av smittspridningen, som under de senaste veckorna har ökat [3]. När covid-19 var i den akuta fasen under pandemin tog sig en stor grupp av dessa patienter till just närakuterna. Om Hötorgets närakut stängs så kommer trycket att öka hos övriga närakuter, som redan i dag är hårt belastade.

En annan aspekt av närakuterna är utbildningsmöjligheterna för läkare. Vi tar emot kandidater från läkarprogrammen och randande ST-läkare från vårdcentralerna, vilket är mycket uppskattat och lärorikt för alla berörda.

Vi undrar om det över huvud taget har gjorts någon risk- och konsekvensanalys kring planen att stänga närakuterna. Kan politikerna ta ansvar för patienterna som behöver akutsjukvård utan att sjukhusens akutmottagningar blir överbelastade?

Innan man förverkligar sitt beslut bör politikerna utreda effekterna av att stänga fungerande närakuter, så att man kan ta hand om de patienter som kommer att behöva söka alternativa vårdformer.

Läs mer
Replik: Stäng närakuterna och återinför husläkarjourerna
Slutreplik: Närakuterna både avlastar och slutbehandlar