Vad var det som fick er att göra studien?
– Vi var tidigt ute med att implementera PSV sepsis och kunde se vikten av att utvärdera de nya rekommendationerna, eftersom de får stora konsekvenser nationellt. Det uppstod mycket diskussion kring just telefonuppföljningen, och därför valde vi att starta med den i projektform.
I pilotstudien kunde inte någon patientnytta med telefonuppföljning påvisas. Vad tror du att det beror på?
– En starkt bidragande orsak kan vara att en stor del av patienterna i vårdförloppet, och därmed vår studie, haft en förhållandevis lindrig sjukdomsepisod och återhämtat sig väl utan särskilda insatser, medan mycket av den forskning som tidigare gjorts har fokuserat på de sjukaste patienterna.
Vad hoppas ni att studien ska leda till?
– Vi hoppas dels att studien leder till att de specifika rekommendationerna i PSV sepsis ses över, men framför allt att den mer principiella frågan om hur vårdförloppen ska hållas aktuella och evidensbaserade tas upp till diskussion.
Har ni ytterligare studier på gång?
– Förutom att vi fortsätter att utvärdera PSV sepsis har vi bland annat en pågående studie om pleuraempyem, en sjukdom där handläggningen kan se väldigt olika ut beroende på var patienten vårdas.
Hur valde du din specialitet?
– Jag fick tips av en vän och upptäckte tidigt hur roligt, givande och varierande arbetet som infektionsläkare är. Kombinationen av patienter med väldigt varierande allvarlighetsgrad i sin sjukdomsbild, intellektuella diskussioner med kollegor och praktiska moment passar mig utmärkt.
