För ett år sedan skrev underläkaren Michel Laji eAT-provet, som krävs för att kunna få läkarlegitimation utfärdad, men föll på målsnöret. Med 2,5 poäng underkändes han. Michel Laji var missnöjd både med några av frågorna och rättningen och begärde därför omrättning, vilket Läkartidningen tidigare har rapporterat. Efter ett underkänt resultat en andra gång ville han också veta vem som rättat provet, men fick nej av Karolinska institutet och AT-nämnden som ansvarar för provet. Identiteten på de som rättar provet kunde inte lämnas ut, då dessa annars skulle riskera att utsättas för trakasserier, enligt svaret han fick.
– De vägrade säga om det var samma person som hade rättat igen. Var det en second opinion eller inte? säger Michel Laji.
Michel Laji gav sig dock inte och bestämde sig för att försöka överklaga beslutet. Hur det skulle gå till var dock oklart. Efter många turer landade han till slut i en anmälan till Justitieombudsmannen, JO – som efter sin granskning nu riktar kritik mot Karolinska institutet. JO skriver i sitt beslut att Karolinska institutets enda uppgift var att bedöma om överklagandet »hade kommit in i rätt tid samt att därefter överlämna det till förvaltningsrätten«. KI förtjänar kritik för att så inte skedde förrän ett halvår senare, i samband med att lärosätet skickade in sitt remissvar till JO, anser myndigheten.
– Den stora segern är att vi nu har ett mer rättssäkert system och att provskrivarens rättigheter tas till vara. Förut var det en obalans i maktförhållandet mellan AT-nämnden och provskrivaren. För mig personligen är det också en upprättelse – jag har fått mycket kritik från läkarkåren. De flesta tycker att jag bara skulle ha gjort om provet och hållit tyst, säger Michel Laji.
KI får dessutom kritik för felaktig handläggning av Michel Lajis begäran om utlämnande av uppgifter om vem som har rättat hans prov. Här borde KI ha förstått att mejlet var att betrakta som en begäran om att ta del av allmänna handlingar, och Michel Laji borde ha informerats om rätten att begära myndighetens prövning, skriver JO.
Sedan anmälan till JO blev känd har KI gjort en egen utredning, som gav skäl till självkritik. Lärosätets rektor Annika Östman Wernerson har tidigare skrivit i ett svar till JO att de upplysningar som lämnats till Michel Laji inte har varit tydliga och korrekta och att KI därför har påbörjat ett arbete för att skapa bättre rutiner och värna eAT-provets rättssäkerhet. I det arbetet ingår bland annat tydligt juriststöd och utbildningsinsatser i ärendehandläggning.
För Michael Lajis del har dock hela den utdragna processen efter provet bidragit till att han numera valt att studera annat på heltid.
– Definitivt. Suget att komma tillbaka som läkare har inte blivit större, säger han.
Läs också:
Justitieombudsmannen granskar KI:s hantering av eAT-provet
EAT-PROVET HÅLLS FYRA GÅNGER PER ÅR
För att få legitimation efter läkarexamen krävs fullgjord allmäntjänstgöring, AT, och godkänt resultat i skriftlig datorbaserad examination – eAT-provet. Provet genomförs fyra gånger per år.
Ansvariga för provet är AT-nämnden, som består av ledamöter från de sju universitet som har rätt att utfärda läkarexamen. Universiteten utser en ledamot och en suppleant vardera till AT-nämnden, som ska vara sammansatt så att representation finns från alla fyra ämnesområden som ingår i examinationen.
Ansvar för att organisera och samordna konstruktionen av den skriftliga och datorbaserade examinationen roterar mellan de sju ansvariga universiteten. Representanterna från samtliga universitet deltar i den slutgiltiga kvalitetssäkringen och godkännandet av provet. Karolinska institutet, KI, ansvarar för administrativt stöd och förvaltning av eAT-provet.
Rättning, liksom omrättning sker anonymt för att undvika jävssituationer. Identiteten på dem som rättar lämnas inte ut för att skydda dem från trakasserier, enligt KI.
Enligt AT-nämndens regler kan alla som ligger nära godkänt begära omrättning om det sker inom fem dagar efter utskickat resultat. Enligt reglerna tillåts omrättning bara en gång.
