I fredags antogs Sahlgrenska universitetssjukhusets (SU) nya detaljbudget för 2024, som innehåller åtgärder för att sänka kostnaderna med cirka 1,7 miljarder kronor. Sjukhusets budget för nästa år omfattar totalt 21,6 miljarder kronor.

Sjukhuset ser ut att gå back 1,2 miljarder i år, och och 430 miljoner även nästa år. Målet är en ekonomi i balans 2024/2025. För att klara det krävs kraftfulla åtgärder,

Styrelseordförande Cecilia Dalman Eek (S) ger sin bild av det svåra läget i ett pressmeddelande:

– Vi är fler anställda än någonsin, samtidigt signalerar många medarbetare att de inte räcker till. Det betyder att vi inte kan fortsätta göra mer av samma. Medarbetarna ska inte springa snabbare, utan alla i organisationen ska ha rätt förutsättningar. Sahlgrenska universitetssjukhuset står samtidigt i ett svårt ekonomiskt läge som kräver extraordinära åtgärder för att säkra sjukhusets framtid, långsiktigt kunna erbjuda god och patientsäker vård och vara en attraktiv arbetsplats.

Det har tidigare flaggats för stora personalnedskärningar, 2 000 nettoårsarbetare. I dagsläget har SU cirka 17 000 medarbetare. Den bedömningen står fast i detaljbudgeten som klubbades i fredags, vilket Göteborgs-Posten var först att rapportera om.

– Jag kan förstå att det här beslutet skapar oro, säger Cecilia Dalman Eek, till GP.

Målet är att personalneddragningarna, så långt det går, ska ske genom naturliga avgångar. Några uppsägningar är inte aktuella i dagsläget. Vid vakanser ska särskild anställningsprövning göras för att se om tjänster kan tas bort. Än så länge är det oklart vilka personalgrupper som kommer att beröras. SU har sedan tidigare skurit ner på administrativ personal, men det räcker inte enligt sjukhusledningen.

För att klara uppdraget samtidigt som personalen ska minska krävs nya arbetssätt, omställning till nära vård, effektivare produktion, ökad digitalisering och kloka kliniska val enligt sjukhusledningen. Sjukhusdirektör Boubou Hallberg beskriver den ekonomiska krisen som historisk.

– Utmaningarna är många och det kommer att krävas tydliga prioriteringar. För att använda alla resurser på bästa sätt, vara en attraktiv arbetsgivare och ge förutsättningar för en god arbetsmiljö krävs att vi ökar takten i omställningen till nära vård, identifierar och vågar pröva nya arbetssätt, och tar tillvara digitaliseringens möjligheter, säger han i ett pressmeddelande.

I maj beslutade SU:s styrelse om en handlingsplan för att sänka kostnaderna med 600 miljoner kronor.  I augusti beslutade sjukhusstyrelsen om ännu fler åtgärder – mot de fackliga organisationernas vilja.  En viktig del är att få fler patienter att söka sig till primärvården i stället för en akutmottagning.

Enligt ekonomidirektör Anders Glansén börjar  de tidigare åtgärder nu ge viss effekt.

– I oktober ser vi ett trendbrott avseende underskottet för personalkostnader, som minskar med 25 miljoner kronor jämfört med september. Men vi är fortsatt fler nettoårsarbetare i oktober än vi var för ett år sedan. För att få en balans mellan kostnads- och intäktsutveckling behöver det totala antalet medarbetare på sjukhuset bli färre, säger han i pressmeddelandet.

Hanna Kataoka, ordförande för Västra Götalands läkarförenings sektion SU, är kritisk. I Göteborgs-Posten spår hon att nedskärning av så pass mycket personal kommer leda till försämrad arbetsmiljö, att viktig vård måste prioriteras bort och att nyckelkompetens flyr.

– Vårdpersonal kommer att sluta och det kommer att vara de med högst kompetens och oersättlig spetskompetens som universitetssjukhuset behöver. Det här är rena rama vårdslakten, säger hon till Göteborgs-Posten.

Läs mer:
Sparförslag på ytterligare drygt 500 miljoner för SU – facket kritiskt
Så vill ledningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset miljonspara