Egenreferat. Varje år diagnostiseras närmare 3 000 personer i Sverige med någon form av gynekologisk cancer, och knappt 1 200 avlider i dessa sjukdomar, vilket motsvarar drygt vart tionde cancerorsakat dödsfall bland svenska kvinnor. Sjukvården möter därmed fler och fler patienter som lever med dessa sjukdomar, vilket ökar vikten av kunskap om deras hälsorelaterade livskvalitet. Samtidigt har andelen utlandsfödda nästan fördubblats de senaste två decennierna och var 2022 mer än 2,1 miljoner, drygt 20 procent av befolkningen. Utlandsfödda kvinnor har beskrivits som en särskilt utsatt grupp, med lägre sysselsättningsgrad och utbildningsnivå samt fler hälsoproblem än utlandsfödda män.

I en studie vid Regionalt cancercentrum Stockholm–Gotland undersöktes den hälsorelaterade livskvaliteten bland 684 svensk- och utlandsfödda kvinnor diagnostiserade med gynekologisk cancer i Region Stockholm under åren 2014–2018 [1]. Resultaten av de statistiska analyserna visade att livskvaliteten var lägre ju längre bort från Sverige kvinnorna var födda, med högst livskvalitet bland svenskfödda kvinnor, följda av kvinnor födda i övriga Norden med en något lägre livskvalitet. Kvinnor födda i övriga Europa hade dock betydligt lägre hälsorelaterad livskvalitet än svenskfödda kvinnor, medan de som var födda utanför Europa i sin tur hade ännu lägre livskvalitet.

Resultaten från studien bör ses i ljuset av socioekonomiska skillnader och de senaste årens satsningar på en mer jämlik hälsa och cancervård. Exempelvis ses ett lägre deltagande i screeningprogrammet mot cervixcancer i socioekonomiskt utsatta områden. Studiens resultat pekar på vikten av en mer individualiserad cancervård och ett mer personcentrerat stöd i sjukvården, med målet att maximera patienternas hälsorelaterade livskvalitet. Sjukvårdspersonalen behöver också få ökad kunskap och medvetenhet om betydelsen av hälsorelaterad livskvalitet och vilka faktorer som påverkar den.