Sveriges läkarförbund tog fram en policy för klimat och hälsa 2015 [1], samma år som FN:s klimatmöte COP 21 i Paris beslöt att den globala uppvärmningen skulle begränsas till under 2 grader Celsius.

Det råder enighet mellan FN:s klimatpanel, WHO, World Economic Forum, World Medical Association och Standing Committee of European Doctors (CPME) om att effekterna på liv och hälsa är klimatkrisens största globala hot [2-6].

Läkarförbundet förhåller sig till detta hälsohot, som kommer att påverka svensk sjukvård allt mer, genom samarbete i internationella läkarorganisationer. I förbundets verksamhetsplan anger man ett mål: »Ökade insatser internationellt för att uppnå Parisavtalets mål om högst 1,5 graders temperaturökning« [7]. Därmed tycks förbundet helt ha frångått den egna handlingsinriktade policyn från 2015 och väljer i stället att stödja den europeiska läkarorganisationen CPME:s policy för klimat och hälsa (2023), som man även har hjälpt till att ta fram [1, 6, 8].

Dessa bägge policydokument är snarlika, med skillnaden att den egna policyn också riktades mot förbundets egen verksamhet. CPME:s policy rekommenderar läkare, nationella medicinska organisationer, läkarstudenter och sjukvårdssektorn att

  • främja och skydda hälsa genom begränsning av klimatförändringen och anpassning för att motverka dess effekter
  • öka ansträngningarna för att göra sjukvården mer hållbar och klimatneutral
  • öka ansträngningarna för att göra sjukvårdens olika insatser fossilfria.

De här rekommendationerna kan relateras till de faktiska villkor och erfarenheter som gäller för Sverige:

  • Sjukvården är i sig både en belastning och en tillgång när det gäller klimatförändringen. Å ena sidan är sjukvårdens utsläpp av växthusgaser på samma nivå som cementindustrins, och det finns ett samlat krav på att reducera dessa utsläpp [6, 9, 10], å andra sidan är sjukvården nödvändig för att behandla klimatförändringarnas hälsoeffekter.
  • Sjukvårdens utsläpp kommer i hög grad från engångsartiklar och transporter. Erfarenheter visar att kloka val av produkter, rutiner och vårdkedjor minskar utsläpp, kan spara pengar och gör vården mer effektiv, inte minst ur ett patientperspektiv [11-13].
  • Det fossildrivna samhället är kopplat till många folksjukdomar genom luftföroreningar, utsläpp av klimatgaser, ohälsosamma transporter och onyttig mat. Här finns en stor potential att förbättra folkhälsan och samtidigt bromsa klimatförändringen [14, 15].

Om vardagssjukvården införlivar den här typen av kunskap och initiativ skulle det leda till en kvalitativ förbättring av vården på många plan. Det skulle även rimma med Statens medicinsk-etiska råds aktuella krav att sjukvården måste ta ett större ansvar för klimateffekter på hälsan [16].

En förutsättning är att läkarnas organisationer är med på resan. Läkaresällskapet har en ambitiös policy för klimat, hälsa och hållbar sjukvård, med utbildningar och årliga priser för lovvärda initiativ [17].

Hur ska Läkarförbundet leva upp till CPME:s policy för klimat och hälsa, som inte bara har antagits utan till och med utformats med hjälp av förbundet?

Innebär den avfärdade policyn från 2015 och målet att öka internationella insatser att förbundet inte inkluderar egna nationella åtaganden i sitt klimatarbete?

Läs mer
Replik: SLF gör mest nytta i det internationella klimatsamarbetet
Slutreplik: SLF har en roll i sjukvårdens ändamålsenliga utveckling