Socialstyrelsen har nyligen publicerat nya råd om insatser vid riskbruk av alkohol, där man hävdar att ny forskning visar att »riskerna med alkohol ökar ju mer man dricker« [1]. Man definierar riskbruk av alkohol bland annat som intag av 10 standardglas (120 g) eller mer per vecka, vilket motsvarar 1,4 glas (17,1 g) eller mer per dag [1].

Tidigare forskning har visat på att en låg till måttlig alkoholkonsumtion har en skyddande effekt mot stora folksjukdomar, såsom hjärt–kärlsjukdom och diabetes, samt mot död av alla orsaker [2, 3]. Ett exempel är personer med diabetes, som enligt den systematiska översikten »Mat vid diabetes«, gjord av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, hade mycket att vinna på en måttlig men regelbunden alkoholkonsumtion [3]. Totaldödligheten visade sig vara mer än 50 procent lägre för personer med diabetes som drack regelbundet. Samtidigt har alkohol påvisats öka risken för andra folksjukdomar, såsom vissa cancerformer [4]. Huruvida det finns en skyddseffekt av måttligt alkoholbruk kan därför diskuteras och utvärderas bäst genom det samlade måttet »död av alla orsaker«.

Har Socialstyrelsens nya lägre gränser för riskbruk vetenskapligt stöd? Vi hävdar att så inte är fallet.

Utöver att redogöra för andra länders alkoholpolitik stödjer sig Socialstyrelsen huvudsakligen på två metaanalyser av tidigare forskning. Den ena (Mayer-Davis et al) jämför dödsrisker bland dem som dricker, men visar också på en lägre dödsrisk för måttliga konsumenter jämfört med icke-konsumenter. Författarna påpekar dock att resultaten ska tolkas med försiktighet [5]. Den andra (Zhao et al) innehåller en genomgång av 107 studier med drygt 4,8 miljoner deltagare [6]. Man hittar inget samband mellan låg eller måttlig konsumtion och ökad dödsrisk, men däremot ökade risker vid konsumtion över 45 g (4 standardglas) per dag.

Socialstyrelsens tolkning av detta är följande: »Socialstyrelsen kan inte ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri, men ju mindre alkohol desto mindre risk för skada, sjukdom och förtida död. […] Att det inte går att sätta en gräns för när alkoholkonsumtionen är riskfri beror på att det finns för lite data på riskerna med en mycket låg alkoholkonsumtion« [1].

Är inte resultat baserade på 4,8 miljoner individer tillräckligt pålitliga? Vår alternativa tolkning av det vetenskapliga underlaget är följande:

  1. Få områden har förunnats över 100 vetenskapliga studier och nära 5 miljoner studerade. Ett evidensbaserat synsätt kring riskbeteende för alkohol bör därför i första hand grundas på de estimat och konfidensintervall som rapporteras i den stora sammanställningen av Zhao et al [6]. Den visar att ingen säkerställd riskökning kan påvisas innan konsumtionen når upp till 21 glas per vecka (mer än 45 g/dag). Högkonsumenter har en måttlig riskökning (19 och 35 procent för män respektive kvinnor).
  2. Genomgången av Mayer-Davis et al visar att det finns begränsad evidens för att måttlig konsumtion har en skyddande effekt mot tidig död [5].

På dessa grunder är det närmast oansvarigt att generellt hävda att riskerna ökar ju mer man dricker.

Socialstyrelsens påpekande att riskerna ökar ju mer man dricker samt myndighetens gräns för riskbruk är missvisande och har ingen grund i de citerade metaanalyserna. Socialstyrelsen bör snarare dra slutsatsen att studierna visar att det är väl belagt att måttlig alkoholkonsumtion inte är förenat med en ökad risk för död. Måttliga alkoholkonsumenter lever lika länge som de som inte brukar alkohol.

Läs mer
Replik: Förtida död är inte den enda risken med alkohol
Slutreplik: Ingen ökad totalrisk vid låg eller måttlig alkoholkonsumtion