En inblick i sjukvården på den afrikanska landsbygden

I fattiga byar i Kenya kommer ofta 60, ibland upp till 100 patienter på en dag till läkarmottagningarna, som är nästan helt utan laboratorie- och remissmöjligheter men får se ett sprudlande sjukdomspanorama som kräver individuella kliniska läkarbeslut. Vad kan svenska doktorer, inspunna i administration och standardiserade vårdriktlinjer, lära?

Det är infektionsspecialisten Sven Åke Hedström som efter universitetsår och klinikchefskap berättar om livet som jeepläkare efter pensionen. Hårt arbete i sexveckorsperioder och mångårigt chefskap för Rotarys läkarbank beskrivs under mottot »Vi arbetar där det inte finns någon läkare«.

Läkarbanken är en ideell stiftelse som grundades 1988. Avlägsna byar besöks en gång i veckan med inhemsk personal, läkemedel och utrustning för att bedriva allmänläkarmottagning. Med åren har förebyggande verksamhet, vaccinationer, barn- och mödravård, familjeplanering och hygien tillkommit. Många brunnar har borrats, tandläkarverksamhet ofta inkluderats.

Det är ett stort antal svenska doktorer som genom åren varit jeepläkare på volontärbasis. 4 350 läkar- och tandläkaruppdrag har utförts. Resa, försäkring och en obetydlig dagersättning ges, men ingen lön. Tidvis har yngre läkare och »trainees« anslutit och fått öva bedside-medicin på ett sätt som knappast längre är möjligt i svensk sjukvård. Tusentals liv har räddats och hälsan förbättrats i fattig landsbygd. Men det har också skett en kunskapsåterföring till Sverige. Självständigt brett tänkande i diagnostik och erfarenhet av hiv, tbc och oklara infektionstillstånd är av värde i den regelstyrda svenska vardagen. Träning i främmande kultur med gott bemötande är av vikt för likabehandling av invandrare och flyktingar i svensk vård.

Boken ger en inblick i vården av malaria, tropiska tillstånd och differentialdiagnostik med tankens och handens undersökande kraft. Det är förbluffande och uppmuntrande hur långt en läkares erfarenhet, medicinska kompetens, nyfikenhet och omdöme kan räcka. I flödet av det vanliga finns de udda tillstånden som knappast ses i svensk praktik. Vad sägs när auskultation avslöjar oxhjärta (cor bovinum) eller när misstänkt erysipelas i svart hud är hereditärt angioneurotiskt ödem? Boken illustreras rikt i bild och med fallpresentationer.

Hedström ger en levande berättelse av afrikansk kultur och fattigdomens uttryck. Han ser tidigt aids-epidemin och får inblick i massajers liv. Ibland blir berättelsen om resvägar och praktiska problem kring mottagningarna väl detaljerad, men den ger samtidigt en realistisk inblick i låginkomstländers situation. Hans slutsats efter att ha sett allt lidande efterlyses. Klarar landets ofullkomliga demokrati en förändring? Välgörenhet från bemedlade rotarianer i all ära, men utjämnade socioekonomiska villkor är förutsättningen för fred och samlevnad. Det gäller såväl i Kenya som i Sverige. Läkarbanken är ett bidrag i sådant tänkande.

Hedström skriver själv om sitt yrkesliv i en tidigare bok, »En vanlig läkares vardag«: »Utan tvekan vill jag som sammanfattning framhålla att dessa dryga 10 år med 12 sexveckorsperioder som jeepläkare har varit en betydelsefull del av mitt liv, kanske den mest betydelsefulla och som satt djupa spår med en erfarenhet som jag inte vill vara utan.«

Detta sagt av en akademiker och forskare från universitetsmiljö, där meritering, konkurrens, hävdelsebehov i ett stort internationellt nätverksbyggande och kongressande varit drivkrafter. Varje läkare har utifrån Hedströms ödmjuka insikt anledning att granska sina motiv i yrket och kanske ompröva sina livsmål.