Transfusionssmitta eftersöktes agnostiskt i hälsodataregister

Egenreferat. Tack vare strikt urval av blodgivare och känsliga screeningtest är risken för transfusionssmitta i västvärlden i dag mycket låg. Samtidigt saknas en systematisk uppföljning av transfunderade patienter avseende möjlig, men okänd transfusionssmitta. Vi använde därför en sammanlänkad databas, med information från hälsoregister och blodbanksdatabaser, för att genomföra en agnostisk sökning efter sjukdomar som är potentiellt överförbara genom blodtransfusion.

Vi utvecklade en systematisk algoritm för att genomföra en fenomtäckande (phenome-wide) sökning efter sjukdomar som visar tecken till att vara transfusionsöverförbara, utan hänsyn till någon a priori-hypotes. Vi tillämpade sedan denna algoritm på en nationell svensk transfusionsdatabas (Scandat-3S) med data om blodtappningar och -transfusioner från sent 1960-tal och framåt och undersökte om det fanns tecken till möjlig överföring av totalt 1 155 sjukdomar. Icke-maligna sjukdomar klassificerades med hjälp av ICD-koder och maligna sjukdomar baserat på en mer komplex gruppering. I linje med studiens agnostiska natur var inga av resultaten fördefinierade som primära eller sekundära. Analysmetoden baserades på två metoder: 1) konkordans mellan sjukdomar mellan givare och mottagare samt 2) en gemensam ökad sjukdomsrisk bland alla mottagare från en enskild givare. För båda metoderna använde vi Cox proportional hazards-regressionsmodeller med tidsberoende kovariater. Justering för multipel jämförelse genomfördes med en kombination av metoder.

Analysen omfattade data om 20 miljoner transfusioner från 1 miljon givare till 1,7 miljoner patienter. Vi fann tecken till transfusionsöverföring av 15 sjukdomar där vi såg konkordans mellan givare och patienter. För 13 av dessa såg vi även en gemensamt ökad risk bland alla mottagare från enskilda givare. Bland huvudfynden kan nämnas, som väntat, överföring av viral hepatit och dess komplikationer, såsom esofagusvaricer, samt hiv. Vi såg även svaga men statistiskt signifikanta samband för en rad andra tillstånd, såsom lunginflammation av okänt ursprung.

Vi hittar inga starka tecken på att det finns oupptäckta transfusionssmittor med hög prevalens. Våra resultat tjänar som en illustration av användbarheten av konceptet agnostisk, datadriven övervakning avseende transfusionsöverförbara sjukdomar baserat på rutinmässigt insamlade blodbank- och hälsodata.