Orsaken till mångmiljonlånet uppges vara ett försenat sektorsbidrag och »väldigt hög investeringstakt«, uppger regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) för Dagens Medicin. Han vill tona ner betydelsen av lånet, som låter mer dramatiskt än vad det är, menar han.
– Oppositionen försöker få det här att handla om bara löner. Men även regioner som har det väldigt gott ställt kan hamna i ett dåligt kassaflöde, säger han.
Även ekonomidirektör Peter Rönnholm skriver i ett mejl till Läkartidningen att informationen har övertolkats av media.
»Löneutbetalning för december är alltid tidigare än vid andra månader, nu var det den 22 december och vi får in skatten runt 22-23 december, så för att vara säker lånade vi redan inför löneutbetalningen. Eftersom vi ändå hade behov att låna i januari«, skriver han.
Förra året redovisade Region Västerbotten ett minusresultat på 668 miljoner kronor och man räknar med kraftiga minussiffror även i år.
– Vi budgeterar redan när vi går in i året för att vi inte kommer kunna klara det, och det är ingen hållbar lösning, säger Peter Olofsson till P4 Västerbotten.
Han hänvisar till att alla regioner möter samma problematik just nu, men det är inte ett argument som oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) köper. Han säger till SVT Nyheter Västerbotten att den dåliga ekonomin har varit ett långvarigt problem.
– Det är en dikeskörning av den politiska ledningen, man måste ta tag i det här.
Läkartidningen rapporterade i höstas om att Region Sörmland hade slut på pengar och planerade att ta ett lån på 700 miljoner kronor för att ha råd att betala ut decemberlönerna. Tidigare har även Region Jämtland Härjedalen vid flera tillfällen tvingats att låna pengar för driften. Enligt Sveriges Kommuner och regioner, SKR, är det dock ytterst ovanligt att en region behöver låna för att klara av att betala löner, har chefsekonom Annika Wallenskog tidigare sagt i en intervju med Dagens Medicin.
Läs också:
Region Sörmland tvingas ta lån för att kunna betala ut personalens löner
(uppdaterad 2024-02-14)