Egenreferat. Den vanliga fästingen Ixodes ricinus är i Sverige den viktigaste vektorn av flera arter av Borreliabakterier, Babesiaprotozoer och andra humanpatogener. Bland de fästingar som angriper människor finns en andel som bär på både Borreliabakterier och Babesiaprotozoer.

I en studie [1] fann vi två potentiellt humanpatogena Babesia-arter, nämligen Ba venatorum och Ba microti. Av ca 2 000 fästingar som bitit människor var 3,1 procent PCR-positiva för Babesia. Intressant nog var 43 procent av de Babesiapositiva fästingarna samtidigt Borreliapositiva. Resultaten visade att Babesiaprevalensen var dubbelt så hög (5,5 procent; P < 0,01) i de Borreliapositiva fästingarna som i de Borrelianegativa fästingarna (2,4 procent) [1]. Därför finns en risk för en dubbelinfektion när fästingen suger blod från människa. Däremot tycks risken för att en immunfrisk person ska drabbas av babesios i Sverige vara mycket liten eller obefintlig, men risken för svår sjukdom är antagligen hög för personer med ett nedsatt immunförsvar och för dem som saknar mjälte. I USA har man observerat att dubbelinfektioner med Ba microti och Bo burgdorferi leder till mer allvarliga symtom och längre sjukdomsduration jämfört med infektioner med antingen Ba microti eller Bo burgdorferi. Huruvida liknande mönster förekommer i Europa är ännu okänt, eftersom det inte är undersökt. En möjlig förklaring till bristen på kunskap är att patienter som lider av den vanligaste fästingöverförda sjukdomen, Lyme-borrelios, sällan testas för babesios. Detta kan bero på att många sjukvårdsinrättningar och medicinska laboratorier saknar resurser för sådan diagnostik. Dessutom kan den bristande diagnostiska uppmärksamheten på babesios härledas till frånvaron av tydliga kliniska tecken på sjukdomen, det vill säga sjukvårdspersonalen kan ha begränsad anledning att inkludera babesios i diagnostiska överväganden. Om patienten trots antibiotikabehandling mot borrelia har hög feber i mer än två dagar eller har nattsvettningar, anemi, leukopeni eller trombocytopeni bör dock diagnostik för babesios göras.

Det händer att personer med Babesia-infektioner utan tydliga symtom blir blodgivare. Data från USA visar att transfusion av infekterat blod till en patient med immunbrist eller som saknar mjälte i ca 20 procent av fallen leder till döden. Därför har man nyligen börjat testa transfusionsblodet i USA för att eliminera risken för Babesia-infekterat blod. Det är en försiktighetsåtgärd som även borde diskuteras i Sverige.