Allt fler barn uppger att de har psykiska besvär och allt fler barn söker kontakt med vården för psykisk ohälsa – men väntetiden är lång, skriver Barnombudsmannen i sin årsrapport som nu överlämnas till regeringen.
– Resursstarka föräldrar är ofta avgörande för att barn ska få hjälp, något som barn själva också berättat för oss. Men rätten till bästa möjliga hälsa och likvärdig tillgång till vård tillkommer alla barn. Barn som är i behov av specialistvård måste kunna garanteras det. Vi vill därför se ett remisskrav till barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet. Det handlar om att rätt barn ska få rätt vård i rätt tid, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin i ett pressmeddelande.
Myndigheten listar ytterligare ett stort antal rekommendationer i årsrapporten, bland annat att kartlägga och utvärdera hur och varför psykofarmaka till barn förskrivs, utreda orsakerna till att barn står i kö till psykiatrin, samt att införa psykisk hälsa som en obligatorisk del av läroplanen i skolan.
Förra året väntade drygt 50 000 barn längre än vårdgarantin på ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin, en ökning med nästan 40 procent sedan 2021, visar siffror från Sveriges Kommuner och regioner, SKR. Enligt vårdgarantin ska barn och unga inte behöva vänta längre än trettio dagar på en första bedömning och sedan ytterligare trettio dagar på en fördjupad utredning eller behandling. Men även när det gäller väntan på utredning går utvecklingen åt fel håll. Över 80 000 barn väntade förra året mer än två månader på utredning hos Bup, en ökning med drygt 75 procent sedan 2021.
Läs också:
Jakob Forssmed vill involvera hela samhället för att förbättra ungas psykiska hälsa
Ny strategi ska förbättra psykisk hälsa och suicidprevention
Behoven av Bup ökar i landet
