I en randomiserad studie jämfördes nirmatrelvir–ritonavir (Paxlovid) med VV16 (en RNA-beroende RNA-polymerashämmare lik remdesivir) för att observera hur vanlig viral »rebound« (rekyleffekt) var vid behandling av covid-19 med antivirala läkemedel. Rebound-fenomenet är något som huvudsakligen rapporterats för Paxlovid. Efter behandling stiger virusnivån åter, och symtom kan återkomma. I tidigare studier rapporterades förekomsten vara mellan 1 och 6 procent, och i denna studie var den 20 procent.

Patienter i Shanghai med lätt till måttlig covid-19 randomiserades till VV16 (n = 186) eller nirmatrelvir–ritonavir (n = 188). 14 erhöll ingen dos, och 7 förlorades under uppföljningen i VV16-gruppen, medan 8 förlorades under uppföljningen i nirmatrelvir–ritonavir-gruppen. Patienterna följdes varannan dag efter behandlingsavslut avseende symtom och virusdiagnostik. Efter 28 dagar skedde detta 1 gång i veckan upp till dag 60. Studien var oblindad för patienterna.

I studiens analysset inkluderades 345 patienter, vilket liknar en per protokoll-analys i och med att de ovannämnda patienterna som förlorades under uppföljningen exkluderades ur den primära analysen. Primärt utfallsmått var virus-rebound definierat som en ökning om en halv-log RNA-kopior per ml jämfört med vid behandlingsavslut. Symtom-rebound var ett sekundärt utfallsmått.

Viral rebound var vanligare än vad man trodde, 20 procent i bägge armar. Symtom-rebound skedde hos en fjärdedel av deltagarna i båda armarna. Jämförelsen av armarna är svår, då patienterna var oblindade och studien måste avbrytas i förtid (antal patienter med covid-19 som besökte läkare minskade).

Virus- och symtom-rebound är vanligare än man tidigare trott bland dem som erhållit antivirala läkemedel mot covid-19-infektion. En teori om fenomenet är att behandlingen trycker ner viruset så pass effektivt att immunförsvaret inte behöver reagera. När den antivirala kuren sedan avslutas får viruset chansen att starta om från början. Det kan vara dåligt för sköra patienter och kan eventuellt tyda på att behandlingsprotokollen för dessa antivirala medel behöver formas om. Detta pek tyder på att det inte enbart är Paxlovid som uppvisar rebound-fenomenet, utan att det är vanligt även för andra antivirala mediciner. Det är för övrigt även intressant att vaccinerade inkluderas i studien; vaccinerade saknas nämligen i Paxlovid-studierna (EPIC-HR) som gav upphov till FDA/EMA-godkännande av medicinen.