Svenskarnas rökvanor har successivt minskat under många år. I dag uppger endast fem procent att de röker dagligen, jämfört mot 1960-talet då varannan svensk man rökte i åldern 18-69 år. På den tiden rökte yngre kvinnor mer än äldre, enligt studien Changing smoking habits and the occurrence of lung cancer in Sweden—a population analysis.

Trots att rökningen minskat i befolkningen, tycks inte förekomsten av lungcancer minska på det sätt man tidigare trott. Forskarna i Umeå har jämfört förändringen av rökvanor från 1950-talet med lungcancerdrabbade mellan 1970 och 2021 hos män och kvinnor i åldern 40-84 år.

– Rökning är tveklöst den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Därför är det förvånande att det minskande rökandet ännu inte märks mer i statistiken. Det behövs mer forskning för att ta reda på vad det beror på, säger Bengt Järvholm, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Tidigare studier har visat att skivepitelcancer har starkast samband med rökning. Resultaten från Umeåforskarna visade däremot att riskerna varierar kraftigt beroende på typ av lungcancer, ålder och kön.

Bland män i åldern 75-79 har risken för skivepitelcancer sjunkit kraftigt mellan 1970 och 2021. Bland kvinnor däremot har risken för skivepitelcancer – trots minskad rökning – i stället ökat till samma nivå som män 2021.

Vad gäller adenocarcinom var risken likartad för båda könen, trots stora skillnader i rökvanor, enligt studien.

– Resultaten ska absolut inte tolkas som att det är lönlöst att sluta röka. Tvärtom understryker studien vikten av att man slutar tidigt, helst att man aldrig börjar, eftersom det kan vara så att risken för lungcancer är förhöjd längre än vi tidigare trott, säger Bengt Järvholm i pressmeddelandet.

Studien bygger på data från Socialstyrelsens cancerregister som jämförts med statistik över tobaksrökning från enkäter och från försäljning av cigaretter.