Replik. Mikael Hoffmann, Susanne Bergenbrant Glas och Tobias Alfvén skriver i Läkartidningen att Nationella läkemedelslistan kan leda till dubbelarbete för läkare [1].

E-hälsomyndigheten ansvarar för Nationella läkemedelslistan, som syftar till att ge hälso- och sjukvården, apoteken och patienten en enhetlig bild av alla förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Även dosförpackade läkemedel ingår. Den innehåller inte information om rekvisitionsläkemedel eller receptfria läkemedel.

Nationella läkemedelslistan bidrar i sin nuvarande form med nytta genom att förse den behandlande läkaren med samlade uppgifter om patientens förskrivna läkemedel och expedierade recept. Vårdgivare saknar i dag enkel tillgång till denna information, vilket i värsta fall kan leda till felaktiga behandlingar. Det kan vara särskilt problematiskt hos patienter med många läkemedel förskrivna från flera olika vårdgivare att reda ut vilka läkemedel de faktiskt tar och varför. Då kan Nationella läkemedelslistan vara till hjälp.

Däremot är det viktigt att vara medveten om begränsningar och vilken information som inte finns med, såsom rekvisitionsläkemedel och receptfria läkemedel. Precis som författarna beskriver i sin artikel återspeglar Nationella läkemedelslistan i sin nuvarande form inte alltid patientens aktuella behandling. Vi delar deras bedömning att en koppling mellan Nationella läkemedelslistan och ordinationer i patientjournalen skulle bidra till en bättre samlad bild av de läkemedel som patienten faktiskt tar, även om det är väl känt att det också finns brister i överensstämmelsen mellan ordination och faktisk läkemedelsanvändning [2].

Redan 2021 påtalade E-hälsomyndigheten behovet av just denna typ av vidareutveckling av Nationella läkemedelslistan i en promemoria [3]. Det pågår nu, på uppdrag av regeringen, en utredning som bland annat ska analysera om ytterligare information, såsom ordination och administrering av läkemedel, vaccinationer och medicintekniska produkter, kan läggas till i Nationella läkemedelslistan [4].

Införandet av Nationella läkemedelslistan har försenats av flera orsaker, bland annat pandemin och införandet av nya vårdinformationssystem i regionerna. Därför har E-hälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett förstärkt implementeringsstöd [5]. Vi stödjer det förändringsarbete som behöver göras för att implementera Nationella läkemedelslistan. De olika verksamheterna behöver själva skapa nya arbetsprocesser anpassade efter sina rutiner. De olika systemleverantörerna avgör tillsammans med sina kunder (vårdgivarna) hur Nationella läkemedelslistan kommer att visas i deras system, vilket också har stor betydelse för användarvänlighet och arbetssätt.

Vi delar författarnas syn på behovet av fortsatt arbete för säkrare läkemedelsanvändning och för att skapa gemensamma synsätt kring arbetet med Nationella läkemedelslistan. Vi vet att Nationella läkemedelslistan i sin nuvarande form har begränsningar, men införandet är ett viktigt steg på vägen mot en bättre informationsförsörjning och en säkrare läkemedelsbehandling för patienterna.

Läs mer
Den nationella läkemedelslistan riskerar att bli en administrativ fälla
Nationella läkemedelslistan ska ses som ett arbetssätt – inte bara IT