Många IT-system i vården kommunicerar inte med varandra, vilket innebär både merarbete för personalen och risker för patienterna om information inte går fram. Därför beslutade regeringen för två år sedan att tillsätta en statlig utredning med Annemieke Ålenius som särskild utredare för att styra upp läget.
Och nu har utredarna lämnat in sitt slutbetänkande i rapporten Delad hälsodata – dubbel nytta. I det konstaterar man att aktörerna i hälso- och sjukvården vill ha gemensamma standarder för bättre dataöverföring så att systemen kan prata med varandra. Men det är svårt att få till på frivillig väg med det decentraliserade systemet vi har.
Så här behövs mer statlig styrning. Och i utredningen föreslås att E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen får ledande roller i arbetet.
Enligt utredningen bör E-hälsomyndigheten ta fram så kallade interoperabilitetslösningar. Den bästa vägen att gå för nationell delning av data, är genom standardiserade API:er, alltså specifikationer för hur program pratar med varandra.
Man föreslår även att E-hälsomyndigheten får besluta om vilka uppgifter som ska vara obligatoriska för vårdgivare att dela med andra vårdgivare. Man ska också kunna ställa krav på interoperabilitet av uppgifter som delas frivilligt av vårdgivare. Men patienter ska, liksom i dag, kunna fortsätta spärra uppgifter.
För att göra arbetsmiljön bättre, föreslår utredarna också att staten så långt det går utgår från gemensamma standarder när det gäller inrapportering av data. Det kan handla om rapportering till nationella register och för intyg.
Vid E-hälsomyndigheten bör också ett rådgivande organ inrättas. Där skulle flera aktörer i hälso- och sjukvården delta i dialog, vilket kan ligga till grund för myndighetsbeslut som sedan kan bli bindande för verksamheterna. Utredningen föreslår att minst hälften av rådets medlemmar skulle företrädas av vårdgivare, och i rådet bör ingå medlemmar från Socialstyrelsen och Digg, Myndigheten för digital förvaltning.
Läs även:
Delning av hälsodata ska minska dubbelarbete i vården
