Boken, med undertiteln »En läkares tankar om döden efter ett långt yrkesliv«, med vackert förord av P C Jersild och omslagsbild av Edvard Munch, är skriven av Björn Fagerberg, professor emeritus vid Göteborgs universitet.

Boken spänner över ett stort område, med den röda tråden hur dödsbegreppet med uppfattningar, ritualer och vårdande av döende ändrats över tid. I elva kapitel beskriver och redogör författaren för döden i dåtid i jämförelse med nutid. Patientberättelser om ålderdom och dödsögonblick varvas med vetenskapliga studier om »nära döden-upplevelser« och de mest intressanta kapitlen: betraktelserna om brytpunktssamtal och rätten till en värdig död.

I boken berättas om hur döden initialt var en naturlig del av jägarsamhället, där de gamla lämnades att dö när gruppen flyttade till nästa plats. Under agrarsamhällena började ritualer utvecklas med olika begravningsseder. När sedan städer och större samhällen skapades utvecklades det som senare kom att bli än mer tydligt; döden gömdes undan och förlades till kyrkor med professionella utförare av begravningsakten. Dessa kapitel är kortfattade och skulle kunna ha utvecklats mycket mer, om nu Björn Fagerberg skulle vilja fortsätta sitt författarskap inom området.

Boken innehåller spännande referenser till författare, filosofer och tänkare genom flera sekler, både de som skrivit filosofiskt om döden, såsom Michel de Montaigne och Søren Kierkegaard, men även personer med en nära förestående död, som Peter Noll och Kristian Gidlund. När citat från deras texter ställs mot varandra ger de en mycket stark närvaro om hur ändligt allas våra liv är, att vår tid är utmätt och antingen kan beskrivas som ett naturligt, om än omstörtande fenomen, eller något man inte vill veta av. Som exempel anges att antalet deltagare stadigt minskar på svenska begravningar i dag.

De avslutande kapitlen om palliativ vård och om rätten till en värdig död är kapitel som kunde vara underlag till diskussioner för oss alla inom vården på alla nivåer. De innehåller inte bara juridisk information och tankar om eutanasi och assisterad dödshjälp, utan också reflexioner om vad och hur en god palliativ vård är och hur den kan utföras. För de flesta inom vården är detta en okänd men viktig kunskap.

Etiska dilemman uppstår av ny art, till exempel döden på sociala medier – det finns i dag flera miljoner digitala »kvarlevor« som ingen ansvarar för; hur ska vi i framtiden hantera dessa? Eller ska vi se det som en möjlighet till evigt liv?

Bokens innehåll kunde saneras något vad gäller allmänna passager om den sociala utvecklingen över århundranden, eller utvecklas betydligt om de skulle vara med – den är som sagt i delar ett »Kinder-ägg« att utveckla. Men summa summarum så ger den läsaren en eftertanke om att »livet levs framåt, men förstås bakåt«, och förstås, »memento mori« – glöm inte att du är dödlig.