Läkartidningen har låtit två rättsexperter ta del av den advokatutredning som rör Karin Pettersson, liksom avskedandet och de skriftliga grunderna bakom. Åsikterna om utredningens kvaliteter går dock isär.
– Det förefaller vara en väldigt gedigen genomgång, och det man påtalar är allvarliga saker. Om det som står i rapporten stämmer är det grund för avskedande, det är min slutsats. Det intressanta här är vad Karin Pettersson själv har för förklaring, säger arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog.
Erik Sjödin, docent i civilrätt och forskare i arbetsrätt, ser dock flera svagheter med rapporten. Bland annat påstås från arbetsgivarens sida att Karin Petterssons alla bisysslor har hindrat henne från att utföra sitt arbete. Men huruvida det verkligen stämmer går inte att utläsa av utredningen, menar han.
– Det är något som ytterst kan avgöras i domstol. Om det går så långt antar jag att man hör efter med hennes kollegor och närmaste chef, och även klargör vad som gäller angående hennes anställning, eftersom hon har förtroendearbetstid. Men som jag har förstått det drar man den slutsatsen av att hon har skrivit många mejl, och några av dem på arbetstid.
Han tycker också att advokaterna har blandat in sådant i utredningen som inte borde kritiseras.
– Att ta uppdrag som opponent vid en avhandling är ju ett hedersuppdrag i vetenskapliga sammanhang. Det är förvånande att det tas upp som skäl för avsked att hon inte har anmält det som bisyssla, säger Erik Sjödin.
Alla utredningens hänvisningar till olika regelverk är ett annat problem, menar Erik Sjödin.
– Reglerna kring bisysslor på Karolinska framstår som väldigt komplicerade och mycket föränderliga. En sak gällde när hon blev anställd, en annan sak gäller i dag. Rapporten innehåller ett sammelsurium av kollektivavtal, anställningsavtal och ett stort antal arbetsgivarpolicyer. På det stora hela framstår det som ganska svårt att veta vad som gäller för andra än de som jobbar heltid med de här frågorna, säger han.
Tommy Iseskog har en annan ingång. Han menar att det visserligen kan ha betydelse om Karin Pettersson inte alls varit medveten om att hon gjort fel.
– Men vi får ju anta att hon haft koll på vad som står i anställningsavtalet och i relevanta delar av kollektivavtalet. Att hon ska känna till det kan man begära av henne, säger han.
Inte heller sticker det i ögonen att Karin Pettersson fick gå utan någon förvarning. I en uppsägningssituation, där en arbetstagare kanske har slarvat med arbetstiderna, ska den utpekade få ett korrigeringssamtal. Någon motsvarighet vid ett avskedande finns inte, säger han.
– Kan arbetsgivaren bevisa att det finns grund för avskedande kan man inte kräva att de ska ge arbetstagaren en chans att skärpa sig. Om man spetsar till det: Den som exempelvis förskingrar på jobbet kan inte säga att »ingen har sagt att jag inte får göra så«. Till och med en engångshandling kan vara tillräckligt, säger Tommy Iseskog.
För att avskedandet ska kunna ogiltigförklaras behöver Karin Pettersson kunna visa att det exempelvis inte varit så noga med att redovisa bisysslor på arbetsplatsen.
– Kan hon bevisa att hennes agerande har varit passivt eller aktivt accepterat av arbetsgivaren? Det blir avgörande i en rättslig prövning, säger arbetsrättsjurist Tommy Iseskog.
Erik Sjödin håller med.
– Men om man kommer fram till att hon ljugit, alltså medvetet lämnat felaktig information, eller att hon varit borta från jobbet när hon skulle ha varit där, då är det kört, säger han.
Läs även:
»Jag var naiv och trodde att det skulle sluta med en tillsägelse«
Tidigare rapportering:
Förundersökning inledd – men ingen misstänkt i fallet Karin Pettersson
Ledningen granskas externt efter avskedandet på Karolinska
141 läkare och barnmorskor kräver temachefen Per Mattssons avgång
Stiernstedt utlovar extern granskning av regler om bisysslor efter protester
Facket redo för juridisk kamp för att ge sparkade chefen jobbet tillbaka
Förlossningschef sparkad för grov illojalitet – protester bland personal
