Skolverkets statistik visar att ca 15 procent av elever som går ut grundskolan inte är behöriga att söka till vare sig ett högskoleförberedande gymnasieprogram eller ett yrkesprogram. År 2023 saknade 17 900 elever behörighet till gymnasieskolan [1].

I en registerstudie omfattande fem kommuner i Västra Götalandsregionen analyserades under 2020 sociala och psykiatriska faktorer (fortsatta studier/etablering på arbetsmarknaden, behov av ekonomiskt bistånd, psykiatriska diagnoser och förekomst av brottmålsdomar) hos de ca 2 700 ungdomar födda 1998 som avslutade årskurs 9 år 2014 [2]. Registerdata inhämtades från Statistiska centralbyrån, Skolverket, Brottsförebyggande rådet och Nationella patientregistret.

Fyra grupper av ungdomar analyserades med utgångspunkt från skolsituation: 1) de som inte kom in på ett gymnasieprogram, 2) de som var behöriga, men ej sökte ett gymnasieprogram, 3) de som påbörjade studier på ett gymnasieprogram, men inte fullföljde det och 4) de som avslutat ett gymnasieprogram inom tre år.

Jämfört med den grupp som kunnat fullfölja tre års gymnasiestudier (grupp 4) var oddskvoterna för negativa utfall i ung vuxen ålder högre för de övriga tre studiegrupperna (grupp 1–3) avseende alla utfallsmått. Högst oddskvoter, ca 8, framkom för arbetslöshet och psykiatriska diagnoser (framför allt ADHD, autism, substansbruksrelaterade diagnoser, affektiva tillstånd och ångesttillstånd).

Vi har i vår registerstudie ingen information om kognitiva testresultat med avseende svag teoretisk begåvning inom »normalvariationen«. I en tidigare studie har vi dock visat att elever i årskurs 6 som blivit underkända i minst ett ämne hade signifikant lägre kognitiva testresultat jämfört med dem utan underkända betyg [3]. En finsk studie har visat att individer med svag teoretisk begåvning har ökade problem på arbetsmarknaden och mer allvarliga psykiatriska problem jämfört med befolkningen i allmänhet [4].

År 1991 skedde en förändring i det svenska utbildningssystemet: den teoretiska gymnasieskolan slogs samman med den yrkesinriktade skolan (prop 1990/91:85) [5]. Yrkesutbildningen inordnades i den teoretiska gymnasieskolan, vilket ökade kraven på teoretiska kunskaper i kärnämnena svenska, engelska och matematik också på de yrkesinriktade programmen. 2011 ökade kraven ytterligare, och för att antas till ett yrkesprogram i dag krävs godkända betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen [6].

Reformerna 1991 och 2011 kom att leda till att en betydande andel av unga med skolsvårigheter i praktiken utestängdes från yrkesutbildning [7]. Sverige är förmodligen det enda landet i Västeuropa som utesluter en så stor grupp från yrkesutbildning.

Vår studie ger starkt stöd för att det är nödvändigt att införa ett betygssystem som tillåter utbildning på ett yrkesprogram utan de teoretiska betygskrav som gäller i dag. Självklart finns många andra centrala faktorer av betydelse för barn och ungas utveckling, såsom uppväxtmiljö och föräldrastöd, men skolpolitiken och skolmyndigheter kan i betydande utsträckning påverka elevers skol- och utbildningssituation och därmed deras fortsatta möjligheter till ett yrkesliv.