Generellt sett har små barn i Sverige en god hälsa, med över lag gott hälsotillstånd och låg spädbarnsdödlighet. Men enligt en färsk rapport från Folkhälsomyndigheten kan upp till hälften av barnen under sex år ha levnadsvanor eller livsvillkor som ökar risken för ohälsa. Exempelvis verkar färre än hälften äta grönsaker varje dag och åtta av tio uppges dricka sötade drycker minst en gång i veckan.

Upp till vart fjärde barn får inte heller barnhälsovård enligt det nationella barnhälsoprogrammet, och nästan vart femte barn får inte de rekommenderade vaccinationerna under de första åren.

Spridningen i landet är dock stor, både rent geografiskt och sociokulturellt. Som exempel varierar förekomsten av karies från 3 till 26 procent i de olika regionerna. Stora skillnader syns också mellan olika befolkningsgrupper, framför allt mellan barn med svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar. »För nästan alla hälsorelaterade utfall i denna rapport finns det skillnader mellan dessa två grupper, och ofta stora sådana«, skriver författaren. I flera fall är olika typer av ogynnsamma livsvillkor mer än dubbelt så sannolika bland barn med utlandsfödda föräldrar. På andra områden råder motsatta förhållanden. Astma, förstoppning och olycksskador verkar mer sällsynt hos barn med utlandsfödda föräldrar.

– Hälsan bland de yngre barnen behöver förbättras och bli mer jämlik så att de hälsomässiga utmaningarna inte påverkar barnen, deras familjer och samhället negativt, säger Nora Döring, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Kartläggningen bygger på data från nationella register, nationella enkätstudier och barnhälsovårdens journaler under åren 2016-2020 och rapporten är framtagen i samarbete med barnhälsovården.

Läs också:
Ny rapport: Vård för psykisk ohälsa bland barn och unga fortsätter öka