Hallå där Oskar Lindfors, specialist i allmänmedicin på Järpens hälsocentral i Jämtland Härjedalen och ordförande för Sfams råd för hållbar diagnostik och behandling. Du är en av sju representanter som hållit i dessa workshops. Hur har dessa gått till?
– Innan jul skickade styrelsen ut uppmaningar till alla lokalföreningar om att anordna workshops i varje region. 18 lokalföreningar antog erbjudandet. De flesta träffarna har varit fysiska, några har varit digitala. Under dessa workshops har deltagarna suttit i mindre grupper och fått komma med förslag på vad som skulle kunna vara med på en allmänmedicinsk Kloka kliniska val-lista; alltså vad gör vi för mycket av, vad borde vi göra mindre av, vad för slags vård har bristande – eller saknar – evidens.
Vad har diskuterats mest?
– Nu är ju inte jag den enda som hållit i workshops, men jag vet att hälsosamtal kommit upp i flera regioner. Många studier visar att den här typen av samtal inte har någon tydlig effekt, att det kräver insatser som tar väldigt mycket tid och resurser utan någon egentlig hälsonytta. Oftast införs det på politiskt initiativ, och eftersom sådana är mer eller mindre tvingande att genomföra trots att primärvården inte direkt har överresurser, bryter det egentligen mot lagstiftningen om prioriteringsordningen. Hälsosamtal kan vara att man bjuder in alla 40-åringar, till exempel, som någon form av screening. »Lågvärdevård«, helt enkelt.
Vad händer härnäst?
– Vi har nu en diger lista med olika förslag. Vi kommer att bearbeta detta strukturerat. I september ska Sfam bjuda in alla lokalordföranden och rådsordföranden till ett möte och sålla bland förslagen. Sedan kommer Sfams styrelse tillsammans med rådet för hållbar diagnostik och behandling och forskningsrådet jobba vidare för att säkerställa hög vetenskaplig förankring och klinisk relevans. Därefter studsar 5-10 förslag på allmänmedicinska KKV-rekommendationer ut på remiss i hela föreningen och förhoppningsvis kan de första 5-8 rekommendationerna börja gälla formellt i början av nästa år.
Räknar ni med att alla kommer ta del av detta i primärvården?
– Jag tror att alla som jobbar i vården vill göra så god nytta som möjligt med de resurser vi har så jag hoppas att implementeringen går lätt. Att vi i Sfam fått med runt 1400 deltagare i grundarbetet, en ansenlig andel av alla allmänläkare, borgar för hög trovärdighet i rekommendationerna. Målet med KKV är att få till en kulturförändring när det kommer till diagnostik och behandling. Förhoppningsvis kan det bli en förändring i likhet med hur organisationen Strama påverkat antibiotikaförskrivningen; förr ville folk ha antibiotika vid en förkylning, tio år senare hoppas folk få slippa det. Det hoppas vi ska hända med onödig vård, säger Oskar Lindfors.
Läs även:
Kloka kliniska val – att avstå det som inte gör nytta för patienten