Sverige saknar 2 230 vårdplatser – nu kommer förslagen på åtgärder

Sverige har fortfarande en stor vårdplatsbrist och det behövs ytterligare 2 230 vårdplatser. Det visar Socialstyrelsens rapport »Plats för vård – Förslag till nationell plan för att minska bristen på vårdplatser inom hälso- och sjukvården«.

– Det är sjuksköterskebrist och det även globalt, men vi kan inte för den sakens skull acceptera en vårdplatsbrist. Därför behöver vi arbeta på nya sätt, säger Caroline Kevin, som är utredare på Socialstyrelsen och som arbetat med rapporten.

I rapporten uppdaterar myndigheten sitt riktvärde över hur många vårdplatser som behövs och relaterar det till hur många som verkligen finns. Även om läget har förbättrats något sedan förra året, då det saknades 2 300 vårdplatser, är det fortfarande en mycket problematisk situation. När det gäller Iva-platser saknas det 50 stycken för att uppnå riktvärdet, vilket är 10 färre än förra året.

Exakt hur stor del av vårdplatsbristen som orsakas av personalbrist har inte varit lätt att kartlägga.

– Det är svårt att svara på. Regionerna säger att personalbristen är ett problem, men alla regioner har inte kunnat uppge exakt hur många vårdplatser som är stängda på grund av bristen på sjuksköterskor, säger Caroline Kevin.

De tre regioner som har tillräckligt med vårdplatser enligt Socialstyrelsens beräkning är Region Kalmar, Region Örebro och Region Gotland. De regioner med störst vårdplatsbrist är Västra Götalandsregionen, Region Västerbotten och Region Västernorrland, som alla behöver öka antalet vårdplatser med 27 till 28 procent.

Trots att personalförsörjningssituationen inte kan väntas vara löst inom kort tror Socialstyrelsen att det är möjligt att uppnå en balanserad vårdplatssituation redan till år 2026. Detta genom att Sverige totalt sett ökar antalet disponibla vårdplatser med cirka 1 220 stycken och samtidigt minskar behovet med cirka 1 010 disponibla vårdplatser.

För att nå detta mål föreslås 160 insatser uppdelade i fem fokusområden. Ett område handlar om en mer »behovsbaserad planering av sjukhusens vårdplatser« och en annan om att fortsätta ställa om till en god och nära vård för att minska behovet av slutenvård på sjukhus. Två av fokusområdena handlar om kompetensförsörjning. Här betonas till exempel arbetsmiljöinsatser för att rekrytera och behålla medarbetare.

Vad tänker ni er för konkreta insatser inom dessa områden?

– Vi har inte gått in på hur man ska göra det så konkret, då det kan minska kreativiteten och innovationsförmågan, men till viss del handlar det om att man behöver bli bättre på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Man behöver se till att man för en dialog med personalen före förändringar, säger utredaren och fortsätter:

– Vi behöver också titta på utbildningarna. Många sjuksköterskor känner att de inte är redo för yrket när de utbildats, och även arbetsgivaren säger ibland att sjuksköterskorna inte är redo för yrket. Här måste vi ställa oss frågan om hur vi kan hjälpa till tillsammans med lärosätena.

De fem fokusområdena och tillhörande förslag på insatser har ingen prioriteringsordning.

– Det svåraste är att man behöver jobba med alla fem fokusområden parallellt, men det är inte såklart så att alla regioner ska jobba med alla 160 insatser, säger Caroline Kevin.

Orsaken till att myndigheten inte prioriterar bland de många förslagen är att det är en nationell plan, och att regionernas behov skiljer sig åt. Regionernas olikheter är också en av anledningarna till att rapporten inte föreslår exakta recept för regionerna. Utredaren hänvisar här till en tidigare delrapport för mer konkretion. Där beskrivs hur vården kan arbeta på ett annorlunda sätt för att möta personal- och vårdplatsbristen med befintlig personal. Hon lyfter fram en vårdgivare som tänker nytt kring vårdteamen, som en möjlig väg framåt.

– De införde en massa olika kompetenser. Här har man infört nya roller, en servicevärd och en samordnare som sköter kontakten med kommunerna till exempel, och undersköterskorna fick utbildning i rehabilitering.

En faktor som påverkar arbetet är det ekonomiska läget. Detta begränsar möjligheterna till större investeringar på kort sikt, skriver myndigheten i rapporten.

Är det inte svårt att genomföra planen om det inte får kosta så mycket?

– Jo, men en del insatser kan göras inom befintlig budget, till exempel om en region har budgeterat för ett visst antal vårdplatser, men inte har dem öppna. Sedan har vi på Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag som kan användas för vissa av insatserna.

Med anledning av rapporten skickade SKR, Sveriges Kommuner och regioner, ut ett pressmeddelande som ifrågasätter vitsen med Socialstyrelsens siffror. Enligt organisationen finns det risker med att staten normerar antalet vårdplatser på sjukhus.

– Det ska alltid finnas tillgång till en vårdplats för de patienter som behöver. Men när staten lägger ett allt för stort fokus på vårdplatser på sjukhus riskerar utvecklingen mot nära vård att hämmas. I dag kan exempelvis många patienter få lika avancerad vård i hemmet som på sjukhus, säger Ameli Norling, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

SKR-chefen kopplar också frågan till det ekonomiska läget.

– Att på kort sikt öka antalet vårdplatser på sjukhus kommer att vara svårt då det ekonomiska läget är tufft och det inte finns tillräckligt med personal med rätt kompetens, säger Ameli Norling.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale välkomnar däremot rapporten och att det nu tas nya steg tas för att påverka vårdplatsbristen. Detta inte minst för att många läkare lyfter fram vårdplatsbristen som det största arbetsmiljöproblemet. Hon framhåller samtidigt att ekonomin kan påverka utfallet.

– Det är tyvärr tydligt att besparingarna i regionerna kväver ambitionerna att få bort bristen på vårdplatser. Många regioner genomför stora besparingar trots vårdplatsbrist och på tok för hög beläggningsgrad, säger hon i en skriftlig kommentar.

Hon efterlyser ett förändrat system, där staten tar ett mer långsiktigt ansvar för hälso- och sjukvårdens finansiering.

– Medan staten återigen driver på för att hälso- och sjukvården ska dimensioneras utifrån befolkningens behov, dimensionerar nu regionerna vården efter rådande budgetläge.

Rapporten inklusive dess förslag till en nationell plan har nu överlämnats till regeringen. Men Socialstyrelsens arbete är därmed inte slut. Myndigheten kommer att ha en dialog med regionerna och erbjuda olika former av stöd. Man kommer också att följa upp utfallet för vissa av de mått som ingår i planen.

Läs mer:
Ny rapport från Socialstyrelsen: Vill se 2 300 fler vårdplatser inom ett år