Kompetensförlusten av 13 000 sjuksköterskor – som inte jobbar som sjuksköterskor – beräknar Nationella vårdkomptensrådet kommer att kosta samhället 5,5 miljarder kronor. Den här slutsatsen ingår i rådets regeringsuppdrag med att ta fram ett förslag till nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, vilken redovisades på måndagen.
Andelen sjuksköterskor som jobbade i andra yrken var 18 procent. Bland läkare var andelen tio procent. Andelen verksamma minskar med antalet år med legitimation i de sju yrkesgrupper som Nationella vårdkompetensrådet studerat.
På totalen har antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården ökat bland läkare, psykologer och röntgensjuksköterskor de senaste åren. Däremot har antalet minskat bland arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker, fysioterapeuter och övriga sjuksköterskor.
Rådets kartläggning visar att det är svårt för regioner och kommuner att bedöma efterfrågan på kompetens. Och den svårigheten tyder på att det ofta behövs en djupare genomlysning av verksamheten.
Nationella vårdkompetensrådet har tagit fram 25 förslag på åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige. För i många fall finns utbildade – men de är inte i tjänst i hälso- och sjukvården. Förslagen handlar bland annat om tid och resurser för kompetensförsörjning och bättre möjligheter till karriärvägar.
Några av de 25 förslagen:
- Verksamhetschefer vid universitetssjukvårdsenheter behöver ha vetenskaplig kunskap och kompetens.
- Ett rimligt antal medarbetare ger bättre förutsättningar för ett gott ledarskap.
- Stöd till prioritering av rätt arbetsuppgifter.
Läkarförbundet är över lag positiva till Nationella vårdkompetensrådets förslag, vilka har en bred förankring. Men de skulle också vilja se ett förslag om att staten skulle ha det övergripande ansvaret för alla delar i läkares utbildning, skriver förbundet i ett pressmeddelande, där ordförande Sofia Rydgren Stale kommenterar:
– Ansvaret för att genomföra insatserna vilar i huvudsak på regionerna. Samtidigt sker just nu omfattande nedskärningar i vården. Det blir allt tydligare att staten behöver ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens finansiering.
Planen finns på Nationella vårdkompetensrådets webbplats.
Läs även:
Möte om kompetensförsörjning: »Stor fråga hur vi går till handling«