Gabriel Westman, vetenskaplig ledare för AI på Läkemedelsverket. Foto: Läkemedelsverket

I dag består AI-gruppen av tre anställda och en doktorand men inom kort anställer myndigheten en chef till nystartade »Enheten för artificiell intelligens«. Till hösten räknar den vetenskapliga ledaren Gabriel Westman med att enheten kommer att uppgå till fem fast anställda.

Tillskottet verkar behövas för enheten har mycket på agendan. Förutom att ta fram analysverktyg ska man även forska och stötta andra hälso- och sjukvårdsmyndigheter.

Bland de prioriterade projekten finns ett som kan vara extra intressant för läkarkåren, tror Gabriel Westman.

– Man ska kunna ställa en fråga kring en specifik patientsituation och få en sammanställning av kunskapen. Användarna ska slippa leta i flera olika dokument, publicerade i olika kanaler av olika huvudmän, säger han men betonar samtidigt att det är ett utvecklingsprojekt på planeringsstadiet.

Här siktar enheten på att i en och samma tjänst tillgängliggöra de många statliga riktlinjer, rekommendationer och kunskapsstöd för sjukvården som annars finns på flera olika håll. Målet är att göra det möjligt att snabbt få fram en sammanställning av olika kunskapsstöd utifrån en klinisk frågeställning eller en journaltext som rör en patient.

Hur ska man då säkerställa kvaliteten? Jo, det ska finnas en möjlighet att inkludera hänvisningar till de ursprungliga källorna. Mottagaren kan då se både varifrån informationen kommer och vad som är skrivet där. Enheten ska också utvärdera hur vårdpersonalen tar emot denna typ av automatiskt sammanställd information.

– Här är det inte bara AI-tekniken som sådan som behöver utformas, utan projektet handlar lika mycket om samspelet mellan hur informationen sammanställs och hur den tas emot, konstaterar Gabriel Westman som är specialistläkare, docent i infektionssjukdomar och även civilingenjör.

En stor del av enhetens arbete kommer att handla om myndighetens kärnverksamhet, alltså att godkänna läkemedel och kliniska prövningar, samt att bedriva tillsyn av läkemedel och medicintekniska produkter.

– Det handlar enkelt uttryckt om att ta fram tekniska verktyg för att stötta våra utredningar och våra medarbetare, säger Gabriel Westman.

Vad kan detta då handla om konkret? Jo, när Läkartidningen intervjuade Gabriel Westman för drygt två år sedan höll AI-gruppen på att utveckla en AI-modell för textanalys av biverkningsrapporter. Nu finns en sådan modell färdig. Här tar man hjälp av den nya tekniken för att snabbare identifiera potentiella allvarliga biverkningar. Verktyget går igenom rapporter av biverkningar som inte flaggats som allvarliga av de som skickat in rapporterna. Av erfarenhet vet man att en del av dessa biverkningar kommer att klassas som allvarliga i ett senare skede. Med hjälp av AI-analys av texterna där läkemedelsreaktionerna beskrivs kan arbetet gå snabbare.

– Men vi vill inte ersätta den mänskliga bedömningen med AI. Systemet lyfter fram rapporter som har ökad sannolikhet för att beskriva en allvarlig läkemedelsbiverkan. På detta sätt kan dessa rapporter bedömas med förtur, förklarar han.

Det är kanske inte så konstigt att myndigheten väljer att satsa på en AI-enhet. Gabriel Westman kommer nämligen in på så många pågående och avslutade projekt att man undrar hur den lilla gruppen hinner med allt.

Flera av projekten är utformade så att även andra myndigheter kan ha nytta av arbetet. Ett exempel är förra årets vägledning om användning av AI i svensk sjukvård. Det är en sorts guide med checklista som riktar sig till huvudmän inom vården som funderar på att införa system och produkter som innehåller AI-teknik.

Ett annat projekt handlar om att sätta upp en AI-anpassad infrastruktur på ett sådant sätt så att även andra myndigheter kan använda den.

– Det handlar om att vi ska kunna dela på storskalig analyskapacitet.

Detta utåtriktade arbete kommer att fortsätta. Tidigare har Läkemedelsverket drivit ett informellt AI-nätverk för de statliga myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet. Nu är enheten sammankallande för ett nystartat AI-forum som sorterar under Socialstyrelsens råd för styrning med kunskap.  Forumet ska identifiera frågor och samarbetsmöjligheter där det finns gemensamma intressen och utmaningar. Myndigheten har dock inte något formellt ansvar för AI utanför den egna organisationen.

Enheten ska också bedriva forskning och flera av projekten har resulterat i publiceringar i vetenskapliga tidskrifter, till exempel gällande ovan nämnda arbeten med sammanställning av medicinsk produktinformation och arbetet med AI-drivna bedömningar av biverkningsrapporter.

Hur hinner ni med allt?

– Vi har fantastiska medarbetare som har arbetat hårt och målmedvetet med de projekt vi tagit oss an. Samtidigt har vi, säkert inte utan tur, lyckats välja utvecklingsprojekt med god chans till framgång.

Enheten för artificiell intelligens finns sedan 1 april i år.

I dag består enheten av tre anställda och en doktorand som är knuten till enheten, men inom kort anställs en chef och enheten väntas växa ytterligare.
Uppdraget är att samordna Läkemedelsverkets utveckling, användning och utvärdering av artificiell intelligens (AI) och machine learning (ML).
Andra arbetsuppgifter är:
• medverka vid strategisk och vetenskaplig rådgivning i frågor som rör AI/ML
• bedriva utveckling och förvaltning av AI-baserade modeller
• samverka och stödja övriga statliga myndigheter inom hälsoområdet avseende frågeställning kopplade till uppbyggnad och användning av AI-modeller, via Läkemedelsverkets AI-nätverk
• bedriva regulatorisk forskning baserad på tillämpad AI/ML.

Definitionen av AI enligt Läkemedelsverket

Det finns ingen enhetlig definition av AI men generellt används termen för att beskriva system som uppvisar förmågan att i någon form bedöma en komplex mängd ingående data och generera en klassificering, kvantifiering eller återkoppla ett komplext svar bestående av text, grafik eller signal av annan modalitet. I Läkemedelsverkets vägledning till hälso- och sjukvården syftar man på alla system som drivs av komplexa matematiska modeller, utvecklade med hjälp av maskininlärning.
Källa: Vägledning rörande användning av artificiell intelligens i svensk sjukvård (2023). Läkemedelsverket.