Det visar rapporten Statistik om dödsorsaker år 2023 från Socialstyrelsen som mäter ålderstandardiserade dödstal per 100 000 personer.

Hjärt–kärlsjukdomar och tumörer sticker ut och utgör tillsammans lite över 50 procent av dödsfallen. Dödligheten i dessa sjukdomar har dock minskat över tid, och tydligast så när det gäller hjärt–kärlsjukdomar. För kvinnor har dödligheten i denna sjukdomskategori sjunkit med 77 procent på drygt 50 år, från drygt 930 dödsfall per 100 000 kvinnor till cirka 213 per 100 000 i dag. En nästan lika stor minskning har skett för män.

Av rapporten framgår att om trenden med allt färre dödsfall till följd av hjärt–kärlsjukdomar håller i sig kommer tumörer snart vara den vanligaste underliggande dödsorsaken för kvinnor.

Den tredje vanligaste dödsorsaken skiljer sig åt mellan män och kvinnor. För kvinnor är det »psykiska sjukdomar och syndrom«, medan det för män är »yttre orsaker till sjukdom och död«.

Rapporten visar att den totala dödligheten har minskat kraftigt sedan 1969, med 52 procent för kvinnor och 51 procent för män.

Läs mer:
Covid-19 femte vanligaste dödsorsaken förra året

Skillnader i dödlighet beroende på kön och socioekonomiska faktorer

  • Åldersstandardiserade dödligheten totalt sett för kvinnor var 767,5 per 100 000 kvinnor, (1969 var motsvarande siffra 1 603).
  • Åldersstandardiserade dödligheten totalt sett för män var 1065,2 per 100 000 män, (1969 var motsvarande siffra 2 169).
  • Skillnaden i dödlighet var 39 procent för män och 35 procent för kvinnor när man jämförde bostadsområden, alltså områden med goda medelvärden sett till utbildnings-, inkomst- och arbetslöshetsnivå med områden som hade stora socioekonomiska utmaningar.
  • Dödligheten bland kvinnor i områden med stora socioekonomiska utmaningar låg på 981 per 100 000 medan den låg på 639 per 100 000  i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Motsvarande siffror för män var 1395 respektive 853.
  • En betydande socioekonomisk skillnad kunde också observeras för spädbarnsdödlighet.