Avhandling. Trots god tillgång till effektiva läkemedel och bevisad effekt av livsstilsförändringar har de flesta patienter med hypertoni ett okontrollerat blodtryck (≥140/90 mm Hg). Vårdens resurser är begränsade, och med en växande äldre befolkning behövs förändrade arbetssätt för att förbättra hanteringen av hypertoni inom primärvården.
I en avhandling beskrivs resultat från den randomiserade studien PERHIT (Person-centredness in hypertension management using information technology). Huvudsyftet med studien var att öka andelen personer som uppnådde målblodtryck (<140/90 mm Hg) med hjälp av e-hälsa som verktyg i personcentrerad primärvård. I PERHIT inkluderades 949 patienter med högt blodtryck i primärvården i södra Sverige. Deltagarna i interventionsgruppen fick en blodtrycksmätare, och via ett program på mobiltelefonen rapporterade de sitt blodtryck samt uppskattningar av beteende, livsstil, symtom och biverkningar under 8 veckor. De kunde se sina rapporterade värden i grafer och på så sätt jämföra med blodtrycksnivå. Vid uppföljande samtal på vårdcentralen kunde graferna användas som diskussionsunderlag. För deltagarna i kontrollgruppen skedde vården som vanligt. Blodtrycket mättes på mottagningen som utgångsvärde, efter 8 veckor och efter 1 år i båda grupperna.
Andelen patienter med kontrollerat blodtryck ökade från 35 procent vid utgångsvärdet till 49 procent efter 8 veckors intervention (kontroll 40 procent; P = 0,006). Vid uppföljningen efter 1 år hade andelen sjunkit något, till 47 procent (kontroll 41 procent; P = 0,07). Deltagarnas erfarenheter utvärderades i fokusgruppintervjuer, och där beskrevs att patienterna blev mer aktivt engagerade i sin behandling, att systemet var värdefullt för kommunikation kring blodtryck och livsstil och att konsultationen blev mer personlig och jämlik. Materialet från studien användes för att studera blodtrycksvariabilitet och relaterade faktorer och visade en association mellan ökad blodtrycksvariabilitet och lägre estimerad GFR samt högre pulstryck. Vi såg också signifikanta associationer mellan samma dags blodtryck och medicinintag, stress, välmående, rastlöshet, fysisk aktivitet respektive huvudvärk.
Det digitala verktyget som användes i studien kan stödja patienters egen hantering av högt blodtryck, med bättre blodtryckskontroll som följd. Det kan även vara ett stöd i kommunikation kring hypertoni och främja ett konstruktivt och personcentrerat samarbete mellan patienter och vårdpersonal.
